Tingshus

Tingshus är en domstolsbyggnad för allmän underrätt.

I Arjeplog har domstolsförhandlingar hållits åtminstone från och med januari 1642.

Sockenstämman 1823-03-29 § 8 meddelar oss att tinget hållits i skolegården men beslöts att gamla prästgården "hwarest altid förut de förre Häradshöfdingarne plägat förrätta tingen, till nästa höst undergå ordentlig reparation ..."

1824-04-17 § 6 s.68 KI:1 - "Då icke sällan händer, att Tingshusen, genom dess begagnande till annat ändamål, än till hvilket de egentligen böra tjena, komma i oordning, ansåg Socknemännen för nödwändigt, att desse hus emellan tingen tillslutas, men i händelse någon under tiden wille hålla Brölopp därstädes wore det honom ej otillåteligt, om han enligt 11 § af Sockenstämmo protcollet för 1823 i hyra erlägger 3 Rdr Rglds."

Vid sockenstämman 18310828 § 3 ang föreskrift punkt 7: till tingshusens upplysning under marknaden skall 1/2 lispund? ljus presteras, nämligen 3 marker för fogdens rum, och 7 marker för domarens jämte tingssalen, samt 7 famnar ved till eldning. Dessa utbjudas på entreprenadauktion till minstbjudande. Den som åtager sig vedens anskaffande ska även dra försorg om att rummen är uppeldade när tingsherrskapet kommer. Ocvj den åtar sig ljusens anskaffande ska överlämna dem här till fogde och domare. Tingshusens skurning och klemning upplåtes även på e-auktion till minstbjudande. Till uppassare för fogde och häradshövding ska 4 s.k. skickare vara, två för vardera. de ska tjänstgöra turvis och få i arvode ur sockenkassan 2 rdr banco vardera.

År 1860 nämns tingshuset vara beläget på "Knabben". (AII:2, s.635)

Tingshus ca 1845

Vid sockenstämman den 11 februari 1844 behandlades frågan om sockenmännen var hugade att uppföra "... en ny tingsbyggnad, bestående af sal och 2ne kamrar lämpligt stora ..." varpå stämman framhöll att det var "... af nöden påkallad ..." och skulle sättas upp så snart det var möjligt. Ett rum skulle vara till kronobefallningsman P Forsell till uppbördsrum. Detta hade föranletts av häradshövding Euréns begäran tidigare samma dag hos kyrkoherden att kalla till sockenstämma för att höra om sockenmännen själva inser och finner att "Tingshuset är förfallet och utruttnadt, så att det ej kan bebos". Någon ny byggnad hade ännu inte uppförts i februari 1845, men då köpte stämman den byggnad som vice pastor ulrik Sundelin ägt på Knabben för 200 rdr rgs och som tydligen då tänktes ingå i det nya tingshuset som skulle uppföras. (KI:2)

Sockenstämma 18450324: Sedan gamla tingshusbyggningen var, för sin bofällighet utdömd, och församlingens ledamöter å dennas ställe, redan upphandlat Hr Mag Sundelins, å Knabben, byggning, vilken dock för de få rum, densamma innehöll, skulle med en större sal tillsättas, företogs nu besiktning på nämnde gamla tingshusbyggnings innanreden, om tilläventyrs tak- och golvbrädor ej av förruttnelse voro så angripna, att desammakunde begagnas i den nya tingssalen som denna vår skulle upptimras. Taket och golvet i salen jämte 2 par fönster och dörren därstädes, jämte rote ochj näver, samt alla murar skulle undantaagas och hela den övriga byggnaden på entreprenad försäljas till den mestbjudande. Ingen ville buda, försälningen framskjöts. Daniel Z åtog sig att för 2 rdr banko uppforsla 60 st stockar tre åsar och 2 bjälkar från drivhusviken till den nya inköpta tingsbyggningen.

Den 23 mars 1900 noterades i Luleposten att tingshuset och häradshäktet i Arjeplog "... stå ännu utan stöttar ..." trots att de båda en längre tid varit fallfärdiga. Tingshuset revs 1903 för att ge plats ett åt ett nybyggt tingshus.

Tingshus 1903

Den 29 mars 1902 beslöt Arjeplogs kommunalstämma att nytt tingshus och häradshäkte skulle uppföras, emedan dessa var mer eller mindre fallfärdiga. Saknat såna lokaler (enligt Norrbottensposten 19020410)

I december 1902 annonserades om anbud där den minstfordrande skulle erbjudas bygga det nya tingshuset. Enligt ritningarna av samma år skulle tingshuset inrymma tingssal, brandsäker arkivlokal, fyra ytterligare rum i nedre våningen samt en sal och två större rum i övre våningen. Samma anbud avsåg även uppförandet av nytt häradshäkte. I annonsen i Norrbottens-Kuriren 1902-12-27 noteras att "Erforderligt virke, utstämpladt vid sjön Lulebotten, cirka 1,3 mil från kyrkoplatsen, tillhandahålles blifvande entreprenör fritt å rot: öfriga materialier skola af entreprenören själf anskaffas och bekostas." Det var socknens allmänningsdelägare som medgav att virket fick tas till de nya byggnaderna.

Den 15 januari 1903 antog kommunalstämman handl. Jonas Edholms anbud att för 20 000 kronor uppföra nytt tingshus och häradshäkte och "till byggnadskommitté utsågs kyrkoherden G. Calleberg; handl. E. Westermark och doktor R. Godenius med hemmansägaren C. F. Holmström i Bougt och skolmästaren P. Pettersson, som suppleanter. (Norrbottensposten 1903-02-02, s. 2)

Tingsbacka

Det gamla tingshuset revs och gav plats till den nya kommunalbygget Tingsbacka.