Tingshus
Tingshus är en domstolsbyggnad för allmän underrätt.
I Arjeplog har domstolsförhandlingar hållits åtminstone från och med januari 1642.
Sockenstämman 1823-03-29 § 8 meddelar oss att tinget hållits i skolegården men beslöts att gamla prästgården "hwarest altid förut de förre Häradshöfdingarne plägat förrätta tingen, till nästa höst undergå ordentlig reparation ..."
1824-04-17 § 6 s.68 KI:1 - "Då icke sällan händer, att Tingshusen, genom dess begagnande till annat ändamål, än till hvilket de egentligen böra tjena, komma i oordning, ansåg Socknemännen för nödwändigt, att desse hus emellan tingen tillslutas, men i händelse någon under tiden wille hålla Brölopp därstädes wore det honom ej otillåteligt, om han enligt 11 § af Sockenstämmo protcollet för 1823 i hyra erlägger 3 Rdr Rglds."
Tinget i Arjeplog i februari 1830 hölls i "... den til Tingshus begagnade gamla Prestgårdsbyggningen på Kyrkoplatsen".
Vid sockenstämman 18310828 § 3 ang föreskrift punkt 7: till tingshusens upplysning under marknaden skall 1/2 lispund? ljus presteras, nämligen 3 marker för fogdens rum, och 7 marker för domarens jämte tingssalen, samt 7 famnar ved till eldning. Dessa utbjudas på entreprenadauktion till minstbjudande. Den som åtager sig vedens anskaffande ska även dra försorg om att rummen är uppeldade när tingsherrskapet kommer. Ocvj den åtar sig ljusens anskaffande ska överlämna dem här till fogde och domare. Tingshusens skurning och klemning upplåtes även på e-auktion till minstbjudande. Till uppassare för fogde och häradshövding ska 4 s.k. skickare vara, två för vardera. de ska tjänstgöra turvis och få i arvode ur sockenkassan 2 rdr banco vardera.
Vid stämman 18450512 nämns att gamla tingshuset som ska rivas har en källarkammare, så nån sorts källare fanns.
År 1860 nämns tingshuset vara beläget på "Knabben". (AII:2, s.635)
Innehåll
Arbetas in i annan artikel
Inför tinget hölls en särskild gudstjänst för de tjänstgörande i domstolen, så kallad tingspredikan eller rättegångsgudstjänst. "I enlighet med 1686 års kyrkolag skulle varje verksamhetsår i tingsrätten inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler eller på tingsstället. Detta var obligatoriskt fram till 1990."
Tingsstuga 1708
1708 ny tingsstuga ska byggas, åtog sig klockaren Olof Lestadius, nyb Nils Pålsson, Michell andersson och Sjul Jacobsson att uppsätta till nästa år. Trol ting.
Ting 17590127: genom auktion lät befallningsman Renhorn sälja gamla tingsstugan och fogdestugan, utom murstenarna, teglet, spjäll och järnsmide samt fönstren till fogdestugan. Gamla tingsstugan inropades av khde Öhrling, skolmästaren Fjällström den andra stugan. Per Z inropade ett fönster.
Tingshus 1845
Vid sockenstämman den 11 februari 1844 behandlades frågan om sockenmännen var hugade att uppföra "... en ny tingsbyggnad, bestående af sal och 2ne kamrar lämpligt stora ..." varpå stämman framhöll att det var "... af nöden påkallad ..." och skulle sättas upp så snart det var möjligt. Ett rum skulle vara till kronobefallningsman P Forsell till uppbördsrum. Detta hade föranletts av häradshövding Euréns begäran tidigare samma dag hos kyrkoherden att kalla till sockenstämma för att höra om sockenmännen själva inser och finner att "Tingshuset är förfallet och utruttnadt, så att det ej kan bebos". Någon ny byggnad hade ännu inte uppförts i februari 1845, men då köpte stämman den byggnad som vice pastor ulrik Sundelin ägt på Knabben för 200 rdr rgs och som tydligen då tänktes ingå i det nya tingshuset som skulle uppföras. (KI:2)
Sockenstämma 18450324: Sedan gamla tingshusbyggningen var, för sin bofällighet utdömd, och församlingens ledamöter å dennas ställe, redan upphandlat Hr Mag Sundelins, å Knabben, byggning, vilken dock för de få rum, densamma innehöll, skulle med en större sal tillsättas, företogs nu besiktning på nämnde gamla tingshusbyggnings innanreden, om tilläventyrs tak- och golvbrädor ej av förruttnelse voro så angripna, att desammakunde begagnas i den nya tingssalen som denna vår skulle upptimmras. Taket och golvet i salen jämte 2 par fönster och dörren därstädes, jämte rote ochj näver, samt alla murar skulle undantaagas och hela den övriga byggnaden på entreprenad försäljas till den mestbjudande. Ingen ville buda, försäljningen framsköts. Daniel Z åtog sig att för 2 rdr banko uppforsla 60 st stockar tre åsar och 2 bjälkar från drivhusviken till den nya inköpta tingsbyggningen.
Nu blir tingshuset på Knabben, tidigare i mer närhet till kyrkan. Sockenstämman 18450427 (KI:2, s.140) nämns att gamla tingshuset ska rivas, vilket gjordes av Emanuel Olofsson, johan johansson i racksund, Erik Vallström, Gustaf Granström och Carl Er. Burman. Tegel till murarna som fanns återanvändes till den nya byggnaden. För byggnationen av den nya tingssalen var Mattias Vallström i Båtsjaur byggmästare och erhöll som sådan 40 sk banco per dag och de övriga som var med i att upptimra och täcka nya tingssalen var förutom Mattias Vallström kronolänsman Fredrik Holmström, Erik Burman i Galtisjaur samt Johan Karlberg.
Den 31 maj 1896 nämns tingshuset vara i obrukbart skick på grund av det trasiga taket. Handlanden Jonas Edholm åtog sig då att för 35 kronor riva tingshusets gamla brädtak och ersätta det med ett nytt. Arbetet skulle vara klart senast den 20 juni. [Kommunalstämman 31 maj 1896 § 1] Edholm åtog sig även att försöka reparera de brister å murarna i tingshuset. [§ 4] Sockenstämman 1898-11-20 § 1 nämns att tingshuset har genom reparationer ställts i sådfant skicka tt det kan användas till sitt ändamål under närmaste framtid. "Som dock tingssalen är allt för otillräcklig och dessutom i sagde byggnad saknas beboeliga rum för domhafvanden, kronouppbördsman, åklagaren m.fl. [...] inses lätt behofvetaf ett nytt tidsenligare tingshus."
Den 23 mars 1900 noterades i Luleposten att tingshuset och häradshäktet i Arjeplog "... stå ännu utan stöttar ..." trots att de båda en längre tid varit fallfärdiga. Tingshuset revs 1903 för att ge plats ett åt ett nybyggt tingshus.
År 1901 hölls ting i tillfällig tingslokal i gamla skolhuset.
Tingshus 1903
Den 29 mars 1902 beslöt Arjeplogs kommunalstämma att nytt tingshus och häradshäkte skulle uppföras, emedan dessa var mer eller mindre fallfärdiga. Saknat såna lokaler (enligt Norrbottensposten 19020410)
I december 1902 annonserades om anbud där den minstfordrande skulle erbjudas bygga det nya tingshuset. Enligt ritningarna av samma år skulle tingshuset inrymma tingssal, brandsäker arkivlokal, fyra ytterligare rum i nedre våningen samt en sal och två större rum i övre våningen. Samma anbud avsåg även uppförandet av nytt häradshäkte. I annonsen i Norrbottens-Kuriren 1902-12-27 noteras att "Erforderligt virke, utstämpladt vid sjön Lulebotten, cirka 1,3 mil från kyrkoplatsen, tillhandahålles blifvande entreprenör fritt å rot: öfriga materialier skola af entreprenören själf anskaffas och bekostas." Det var socknens allmänningsdelägare som medgav att virket fick tas till de nya byggnaderna.
Den 15 januari 1903 antog kommunalstämman handl. Jonas Edholms anbud att för 20 000 kronor uppföra nytt tingshus och häradshäkte och "till byggnadskommitté utsågs kyrkoherden G. Calleberg; handl. E. Westermark och doktor R. Godenius med hemmansägaren C. F. Holmström i Bougt och skolmästaren P. Pettersson, som suppleanter. (Norrbottensposten 1903-02-02, s. 2)
Efter ritningar av byggmästare Felix Betalis Holmström (1856-1936) i Örnsköldsvik. Felix Holmström hade låtit uppföra åren 1900-1902 Arvidsjaurs kyrka och kom senare att vara byggmästare för Gideå kyrka.
Tingsbacka
Det gamla tingshuset revs och gav plats till den nya kommunalbygget Tingsbacka.
