Skillnad mellan versioner av "Häradsfängelse"
Rangius (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Häradsfängelse''', även kallat häradshäkte, är ett mindre fängelse eller arrestlokal vid ett tingsställe. De blev sannolikt mer allmänt vanliga vid mitten av 1600-...') |
(Ingen skillnad)
|
Versionen från 4 maj 2020 kl. 18.48
Häradsfängelse, även kallat häradshäkte, är ett mindre fängelse eller arrestlokal vid ett tingsställe. De blev sannolikt mer allmänt vanliga vid mitten av 1600-talet. Häradsfängelserna användes huvudsakligen som förvaringsplats av häktade, fram till dess tinget inföll eller till det att brottslingarna skulle undergå kroppsstraff. I byggningabalkens 26 kap. 4 § av 1734 års lag stadgades att det vid varje tingsställe ska vara ett fängelse för förvar av brottslingar. Fängelsestraff, även av enklare art som vid vatten och bröd, fick endast avtjänas på kronohäkten och slottshäkten.
Det är inte känt när Arjeplog fick sin första arrestlokal, men det bör ha funnits en lokal som nyttjades som sådan redan på 1640-talet.
Det vill dock synas som om fångar i allmänhet icke förvara- des under någon längre tid i häradsfängelse. I vart fall möter redan vid slutet av 1700-talet på de flesta håll en klar praxis att förvara häktade i länshäktet eller annat statligt fängelse (se till det följande bl. a. Wiesel- gren a. a. s. 297 ff.). Häradsfängelserna nyttjades i regel blott i samband med tingen. Det fanns t. 0. 111. härader som saknade eget fängelse. I de nordligaste länen, där statliga fängelser ännu icke uppförts, voro dock för— hållandena annorlunda. Medelpad, Ångermanland och Jämtland liksom Västerbottens län hade var sitt »landsfängelse», där häktade förvarades. Dessa fängelser hade byggts och underhöllos av allmogen. Sedermera över- togos fängelserna dock av staten (se riksdagens skrivelse nr 174/1829). I Västerbottens län (som då omfattade även nuvarande Norrbottens län) förekommo också 5. k. sockenarrester, vilka synas ha motsvarat härads- fängelserna i rikets övriga delar. Vissa av dessa arrester torde ha använts för mera långvarigt förvar av häktade. Även i övrigt synas lokala egen— domligheter ha förekommit (se t. ex. JO:s ämbetsberättelse för åren 1829 och 1830 s. 22, varest — måhända med syftning endast å Kristianstads län _ omtalas, hurusom på flera håll fångarna brukade förvaras i härads-