Häradsfängelse

Häradsfängelse, även kallat häradshäkte eller på vissa platser synonymt med sockenhäkte, är ett mindre fängelse eller arrestlokal vid ett tingsställe. De blev sannolikt mer allmänt vanliga vid mitten av 1600-talet. Häradsfängelserna användes huvudsakligen som förvaringsplats av häktade, fram till dess tinget inföll eller till det att brottslingarna skulle undergå kroppsstraff. Någon längre tid förvarades fångar i allmänhet inte i häradsfängelse. I byggningabalkens 26 kap. 4 § av 1734 års lag stadgades att det vid varje tingsställe ska vara ett fängelse för förvar av brottslingar. Fängelsestraff, även av enklare art som vid vatten och bröd, fick endast avtjänas på kronohäkten och slottshäkten. I häradshäktena kunde även fyllerister intas för tillfälligt förvar.

Det är inte känt när Arjeplog fick sin första arrestlokal, men det bör ha funnits en lokal som nyttjades som sockenhäkte redan på 1640-talet. Länsfängelset låg i Luleå och där vistades vanligen de fångar som skulle avtjäna någon tid i fängelse på vatten och bröd eller vid andra grövre brott. För några, i synnerhet personer dömda för dråp eller mord, avtjänades straffet i något av de större fängelserna i södra Sverige. Tinget i Arjeplog hölls under lång tid endast en gång per år och om en brottsling skulle hållas i förvar en längre tid innan tinget skulle hållas så satt denna vanligtvis i fängelse vid kusten och fraktades åter till Arjeplog inför rättegången. Så var det till exempel under rättegångarna rörande tjuven Pål Persson.

Sockenstämma 18210421: Krononybyggaren Johan Læstander i Bergnäs åtog sig att uppföra en mur i arresten för 32 Rdr 24 Sk b:co. (KI:1)

Vid sockenstämman den 26 december 1824 (§ 4) uppges att sockenarresten lånats ut till förre bergsfogden Carl Læstadius som använder den som "ben- eller hornbod". Læstadius försörjde sig bland annat genom att koka lim på renhorn och tydligen tagit arresten som förvaringsplats för renbenen och renhornen. Detta ansåg kronolänsman Nils Westling inte "... öfverensstämmande med ändamålet hvarföre detta Hus blifvit upsatt ..." och att huset borde vara ledigt "... om någon arrestant tilläfwentyrs skulle inträffa." Sockenmännen höll med om detta, varför vi får tro att Læstadius fick ta ifrån de föremål som han lämnad i arresten.

18250305 § 2, Westling erinrade allmogen om sockenarrestens renande och tillagande samt om anskaffande av ett stocklås på dörren ävensom sprintar för fotjärn och handklovar. § 3: En fjärdingsman anställs för innevarande år (1825), lappmannen Sjul Larsson med lön 8 rdr rgs. "Då ofta inträffar, att en fjerdingsman är af nöden i Socknen".

Johan Zakrisson åtog sig att laga stocklås och sprintor i sockenarresten. (K I:1, 1825 04 02)

---

Häktet bestod av ett enda rum, okänt i vilken storlek.

Vid 1820-talets mitt nämns att sockenarresten är i odugligt skick. På sockenstämman 1825-12-26 berättar kronolänsman Westling att den för näravarnde var så bristfällig att inga arrestanter kunde förvaras däri under vintermånaderna. Westling föreslog att den måste göras i ordning, men allmogen ansåg att detta för närvarande inte kunde ske "... utan lofvade at i sine egne stufvor förvara och vårda under instunde HäradsTing till äfventyrs blifvande Fångar, emot skälig vedergällning af Sockne Cassan." Först ett par år senare kom denna byggnad att säljas och ett nytt häkte uppbyggas.

(Sockenstämmoprotokoll 1825-12-26)

Häradsfängelset 1829

Vid sockenstämman i Arjeplog den 17 september 1826 föredrogs en skrivelse från Kunglig Majestäts befallningshavande av den 28 juni 1826 till expeditionsfogden Erik Holmström, där sockenmännen ombads att på kyrkplatsen inom ett år ha uppfört och inrett ett fängelse bestående av två rum, med madrass, täcke och kudde i vardera rummet. Till en början resonerades att låta det gamla fängelset utgöra det ena rummet och utöka byggnaden med ännu ett rum av samma storlek. Det skulle dock inte vara möjligt att bli klar inom bestämd tid. Då det gamla häktet var i så dåligt skick beslutades i september 1828 att i stället uppföra en ny byggnad. Denna skulle bestå av de två nämnda rummen och med en förstuga där emellan. Den gamla arresten såldes på auktion till pastor Carl Johan Fjellström för 17 riksdaler riksgäld.

Kronolänsman Nils Westling åtog sig att vara byggmästare och byggnaden skulle stå klar hösten 1829. För detta åtagande begärde Westling 140 riksdaler riksgäld. Som byggnadsmaterial skulle användas 44 stycken timmerstockar i 10 alnars längd samt 44 stycken i 7 alnars längd, samt materialö för golv, tak , åsar m.m. Järn och smiden skulle emellertid socknen själv ordna med och bekosta.

(Sockenstämmoprotokoll 1826-09-17, 1828-06-22, 1828-09-21) Vid tinget 1830 nämns att ingen sockenarrest fanns i åtm augusti 1828. [v192068.b350]

Vid tinget i februari 1830 nämns att i arrestens ena satt Per A Sjoibma, så att Anders Nilsson Kimmon och hans far satt i andra tjänliga rum i kyrkbyn under vaktkarlas tillsyn var för sig. Betyder det att inte andra arrestrummet är klar??? [v192068.b330]

Vid sockenstämman 18320401 nämns att socknen betalat Erik Burman 5,40 "för arrestanten Nils Pehrssons från semisjaur vaktning och underhåll under 35 dagar - men socknen anser inte att de ska betala detta utan kronan ska bestå medel till detta för sockenarrestenär bvestämd till brottslingars förvar under pågående ting, inte till deras förvar under avvaktande av ett blivande ting! Det sägs även att ett fårskinnsfäll och ett vajskinn köpts in tilol arresten 1830. Nu nämns även att m,an infört i sockenskassan 23 rdr 42 sk banco utbetalande till fru westling som återstod på avlidne länsman westling fordran hos socknen för arrestbyggnaden, men det borde inte ha skett "emedan arresten ej ännu vore färdig." Det upltstes att eruik burman ämnade göra en dörr, vilket var det enda som ännu fattades i arresten, men taket läcker och är bristfälligt. kostnaden kanske stämmer trots allt...

Häradsfängelset 1903

I februari 1898 uppges att en fånge rymt under det att denne skulle följa med ... "En lapp, som häktats för renstöld och hölls fängslad i Arjeplougs häradshäkte, beredde sig för några dagar sedan tillfälle att rymma. Han skulle nämligen följa sin vaktare till dennes bostad å Kyrkholmen, ty häktet är så glest, att någon värme ej stannar inom dess väggar - det liknar för resten mera ett fallfärdigt uthus än en vistelseort för människor - och då passade han sig att springa sin kos. Trots efterspaningar har han ännu ej anträffats, säger Norrb. Nyh." (Norrlandsposten 1898-02-24, s. 3). (Se även Luleposten 1898-02-17, s. 3) En ny rymning skedde hösten 1899 vilket föranledde att en särskild polisman anställts i Arjeplog (O. W. Thunblad) Se Luleposten 1900-03-21 s. 2, som även nämner om häktet.

Sockenstämman 18981120 § 1: Häradshäktet är i mycket dåligt skick och det fordras skyndsamt ett nytt. Socknen har anskaffat ritning och byggnadstimmer men något bestämt beslut om häktets uppförande har inte fattats Stämman 3 feb 1901 § 6: istället för Edholm och Westermark samt Frans Fjellström, vilka avsagt sig uppdraget att vara ledamöter i kommittén för uppförandet av nytt häradshäkte, valdes hemmansägarna A G Westerlund och G E Holmström i Kuorrokveik samt C F Holmström i Bukt och D E Karlberg i Galtisjaur, vilka sålunda jämte kvarstående ledamoten kronolänsmannen K E W v Walter utgöra ledamöter i denna kommitté.

Arjeplogs kommunalstämma 11 mars 1905 § 6: Gamla häradshäktet utbjöds till högstbjudande med skyldighet för inroparen att riva detsamma först den 15 april och att hava det bortskaffat och tomtenrensad senast 15 juni. Arbetaren Nils Olof Sandström stannade för högsta anbudet 50 kronor, vilket av stämman antogs.

Elektriskt ljus indrogs i häradshäktet hösten 1924. [Norrskensflamman 1925-02-25]

Se Norrskensflamman 19490318 s. 1 och 8.

Det nya häradsfängelset innehöll tre celler och byggnaden var omgärdad med ett högt taggigt plank. Arrestlokalen hade brister i uppvärmning. Var igång ännu i februari 1953 men ansågs vara i mycket dåligt skick. I mars 1955 annonserades om att Arjeplog ska få ny arrest.

Var att anse som polisarrest. (Skyldighet att hålla polisarrest enligt 8 § lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet i riket vederbörande polisdistrikt.

Litteratur

Lundvik, Ulf: Stads- och häradsfängelser. Promemoria utarbetad på uppdrag av fångvårdens byggnadskommitté. Justitiedepartementet, SOU 1957:34.