Skillnad mellan versioner av "Häradsfängelse"

Versionen från 5 maj 2020 kl. 19.38

Häradsfängelse, även kallat häradshäkte eller på vissa platser synonymt med sockenhäkte, är ett mindre fängelse eller arrestlokal vid ett tingsställe. De blev sannolikt mer allmänt vanliga vid mitten av 1600-talet. Häradsfängelserna användes huvudsakligen som förvaringsplats av häktade, fram till dess tinget inföll eller till det att brottslingarna skulle undergå kroppsstraff. Någon längre tid förvarades fångar i allmänhet inte i häradsfängelse. I byggningabalkens 26 kap. 4 § av 1734 års lag stadgades att det vid varje tingsställe ska vara ett fängelse för förvar av brottslingar. Fängelsestraff, även av enklare art som vid vatten och bröd, fick endast avtjänas på kronohäkten och slottshäkten. I häradshäktena kunde även fyllerister intas för tillfälligt förvar.

Det är inte känt när Arjeplog fick sin första arrestlokal, men det bör ha funnits en lokal som nyttjades som sockenhäkte redan på 1640-talet. Länsfängelset låg i Luleå och där vistades vanligen de fångar som skulle avtjäna någon tid i fängelse på vatten och bröd eller vid andra grövre brott. För några, i synnerhet personer dömda för dråp eller mord, avtjänades straffet i något av de större fängelserna i södra Sverige. Tinget i Arjeplog hölls under lång tid endast en gång per år och om en brottsling skulle hållas i förvar en längre tid innan tinget skulle hållas så satt denna vanligtvis i fängelse vid kusten och fraktades åter till Arjeplog inför rättegången. Så var det till exempel under rättegångarna rörande tjuven Pål Persson.

Sockenstämma 18210421: Krononybyggaren Johan Læstander i Bergnäs åtog sig att uppföra en mur i arresten för 32 Rdr 24 Sk b:co. (KI:1)

I februari 1898 uppges att en fånge rymt under det att denne skulle följa med ... "En lapp, som häktats för renstöld och hölls fängslad i Arjeplougs häradshäkte, beredde sig för några dagar sedan tillfälle att rymma. Han skulle nämligen följa sin vaktare till dennes bostad å Kyrkholmen, ty häktet är så glest, att någon värme ej stannar inom dess väggar - det liknar för resten mera ett fallfärdigt uthus än en vistelseort för människor - och då passade han sig att springa sin kos. Trots efterspaningar har han ännu ej anträffats, säger Norrb. Nyh." (Norrlandsposten 1898-02-24, s. 3). (Se även Luleposten 1898-02-17, s. 3) En ny rymning skedde hösten 1899 vilket föranledde att en särskild polisman anställts i Arjeplog (O. W. Thunblad) Se Luleposten 1900-03-21 s. 2, som även nämner om häktet.

Se Norrskensflamman 19490318 s. 1 och 8.

Det nya häradsfängelset innehöll tre celler och byggnaden var omgärdad med ett högt taggigt plank. Arrestlokalen hade brister i uppvärmning. Var igång ännu i februari 1953 men ansågs vara i mycket dåligt skick. I mars 1955 annonserades om att Arjeplog ska få ny arrest.

Var att anse som polisarrest. (Skyldighet att hålla polisarrest enligt 8 § lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet i riket vederbörande polisdistrikt.

Litteratur

Lundvik, Ulf: Stads- och häradsfängelser. Promemoria utarbetad på uppdrag av fångvårdens byggnadskommitté. Justitiedepartementet, SOU 1957:34.