Spanska sjukan

Spanska sjukan var en pandemi som härjade åren 1918–1920 och som resulterade i flera hundratusentals döda världen över.

Vid marknaden 1920 bodde människorna trångt och tätt inpå varandra i kyrkstugor och kåtor. Smittan spreds. Redan samma helg blir en del väldigt sjuka och en del far hem och drar med sig smittan dit. En del kom aldrig hem. Utbrottet påverkade alla i kommunen. varje dag under nästan två månader kom nya dödsbud om vilka som dött, de flesta låg sjuka med oviss utgång. Några få var friska som fick hjälpa till i de gårdar där det låg sjuka. Många barn förlorade föräldrar. Många sjuka fick livslånga sviter med bland annat sämre lungkapacitet.

"Det fanns de som inte blev sjuka och som gjorde allt för att hjälpa de nödställda. Arvid Alakangas var en av dem och hans anteckningar är hittade i Märsa. [...] 'Pulver' och cognac var vanligt att ge de sjuka. Pulvret är mest troligt acetylsalicylsyra ..." som båda var verkningslösa. Huvudpulver, Konjak, åderlåtning, hjärtmedicin i form av digitotal, ett medel framställt ur fingerborgsblomman (siom en starl vuxen kan få högst 20 droppar av, men ej barn), kamferemulsion (ett stimulerande medel), konjak några matskedar utblandati kokt mjölk eller kokt sockervatten med pulver. Nämns även "Brandgula Piller" som skulle ges en halv till barn upp till 15 år och till fruntimmer. Men män kunde ta 4 st "om de ej haft avforing på länge". Opiumdroppar som skulle nedsköljas med en tesked vatten mot torrhosta och kittling i halsen. Kött, fläsk, blodmat och flott skulle inte förtäras.

Lunginflammation med upphostningar av brunaktigt skum, kort och hastig andning, styng mellan axlarna mitt för bröstet i sidorna.

Särskilt berömvärda insp. E A Westermark för sina insatser ss stf ordförande i fattigvårdsstyrelsen, arbetaren Johan Arvid Alakangas, Båtsa som utfört ett stprt och gott arbete för att hjälpa sjuka och nödlisande och skogstillsyningsmannen Jakob Sahlberg, Siknäs, vilken med stor energi och självuppoffring bisprungit lidande medmänniskor i Aplg. (NK 50 år sedan 1970)

Bara ett par månader efter sjukan hade brutit ut jordfästes 51 avlidna. 36 av dem var i åldern 20-40 år. Men både barn och äldre drabbades. Innan året var över hade åtminstone 88 personer avlidit i sviterna av sjukdomen.

I Sakkavare upprättades ett barnhem.

[Digital utställning: Spanska sjukan i Arjeplog, 2020-12-28: https://silvermuseet.se/digital-utstallning-silvermuseets-gommor-spanska-sjukan-i-arjeplog/ och Silvermuseets gömmor: Spanska sjukan i Arjeplog https://prezi.com/view/pxnhp3gBD603kU8JxZge/ 2021-06-16]

Spanskavintern var en snörik vinter. Uppe i Piteälven härjade den svårt. Många dog i kojorna och tragiska händelser utspelades. Föräldrarna kunde dö först och småbarn som inte klarade sej själv kunde både få frysa och svälta ihjäl. I Revudden ordnades ett uppsamlingsläger, dit fördes många föräldralösa barn.

Själva utbrottet

Åren 1918–1919

Under hösten 1918 är tre personer noterade i Arjeplogs död- och begravningsbok som avlidna. Den ena av var en arjeplogsbo som då vistades i Vilhelmina, det andra av en person som bodde i en gård närmare Arvidsjaur där han även begravdes och det tredje av en same från Sorsele som då vistades inom Arjeplogs kommun. Någon samhällsmitta kan det inte ha varit frågan om, även om det är troligt att någon enstaka sockenbo kan ha varit sjuk, smittad på annat håll och därmed immun vid det stora utbrottet i Arjeplog i februari 1920. I slutet av november 1918 avled två systrar vid Forsnäs i Piteälven samt den enas treåriga flicka av spanska sjukan. Den ena systern hade varit gravid och födde dagen innan hon avled en son som dog samma dag. Att det drog in smitta i kommunen vid olika tillfällen vet vi, men hur många som kan ha varit smittade och sjuka vet vi inte.

Årsskiftet 1918/-19 utbröt däremot en häftig epidemi på Arjeplogs lappskola. Folkskolläraren Petrus Petterssons son Hugo kom hem till julledigheten från sin militärtjänst i Östersund och medförde uppenbarligen smittan. Möjligen att även brodern Hilding dragit på sig smitta och kommit hem. Alla Petterssons sju barn och de inackorderade tiotalet skolbarnen blev alla mer eller mindre sjuka. Folkskollärarens 18-åriga dotter Rut Ester Pettersson fick vatten i lungorna men tillfrisknade. Hustrun Gertrud Pettersson avled däremot den 4 januari 1919. Sonen Birger Pettersson nämns dock i december 1919, 11 månader efter mamman Gertruds död, ha varit mycket sjuk och "ännu" låg kvar på tingshuset där de sjuka fick ligga. Efter Gertruds död i januari synes emellertid sjukdomen ha klingat av och inga ytterligare dödsfall av spanska sjukan är noterade i dödboken. Däremot finns ett dödsfall av lunginflammation i mars månad och ett i april, men om det var spanska sjukan kan inte sägas med säkerhet men inte heller uteslutas. 20-åriga Anna Burman som då tjänade i Piteå landsförsamling avled av spanska sjukan i maj 1919. Några dagar därefter dog 20-årige Oskar Sigfrid Alakangas från Båtsa. Därefter avled ingen i kommunen av spanska sjukan fram till det stora utbrottet 1920.

Dödsfall i spanska sjukan 1918–1919

1. 1918–08–28 Axel Tyko Sundgren, 24, järnvägsarbetare, avled i Vilhelmina. Begravd i Arjeplogs kyrkogård den 6 oktober 1918.
2. 1918–09–27 Samuel Viktor Berggren, 45, nybyggare i Tegelvik, Arjeplog. Begravd i Arvidsjaur den 29 oktober 1918.
3. 1918–10–13 Lars Israelsson, 42, same från Grans lappby i Sorsele. Avled i Arjeplog.
4. 1918–11–22 Teresia Elisa Svensson, 25, torparhustru i Knabben. Födde dagen innan dödsfallet en för tidigt född son som avled samma dag. Syster till Nancy Charlotta Holmqvist död den 28 nov. Begravd den 18 december 1918.
5. 1918–11–23 Gurli Ingeborg Holmqvist, 3, flicka från Forsnäs, Arjeplog. Begravd den 18 december 1918.
6. 1918–11–28 Nancy Charlotta Holmqvist, 23, mor till föregående och syster till Teresia Elisa Svensson som avled några dagar tidigare, arbetarhustru från Forsnäs, Arjeplog. Begravd den 18 december 1918.
7. 1919–01–04 Gertrud Pettersson, 56, folkskollärarhustru, Arjeplogs kyrkostad. Begravd 15 januari 1919.
8. 1919–05–06 Anna Burman, 20, tjänarinna från Ravenholm, avled i Piteå landsförsamling. Begravd där den 11 maj 1919.
9. 1919–05–12 Oskar Sigfrid Alakangas, 20, arbetare från Båtsa, Arjeplog. Begravd 8 juni 1919.

Utbrottet 1920

I januari 1920 kom smittan åter till Arjeplog. I och med marknaden i februari månad då marknads- och tingsbesökarna trängdes i hus och kåtor kom många att smittas.

Dödsfall i spanska sjukan 1920

1. 1920–01–13 Astrid Teresia Persson, 5 månader, dödsorsak "Spanska sjukan?". Begravd 12 februari i Arjeplog.
2. 1920–01–27 Sven Holger Vesterlund, 2, Rebackudden. Dödsorsak "Spanska sjukan?". Begravd 28 mars i Arjeplog.
3. 1920–01–28 Ernst Holmström, 21, från Kurrokvejk, avled på garnisonssjukhuset i Boden, begravd 14 mars i ???
4. 1920–01–30 Brita Johanna Marklund, 92, änka från Sundås, Arjeplog. Begravd 15 februari i Arjeplog.
5. 1920–01–30 Vendla Söderberg, 8, från Bellonäs. Avled i Jörn av lunginflammation. Uppgift om att det var spanska sjukan saknas, men berättas i släkten ha varit det. Hennes namn har graverats in i minnesstenen på senare år. Begravd 29 februari i ??
6. 1920–01–31 Ilma Sofia Vallström, 7 månader, från Båtsjaur. Dödsorsak "Spanska sjukan?". Begravd 13 februari i Arjeplog.
7. 1920–02–01 Karl Edvard Karlberg, 21, arbetare från Bukt. Avled på Bodens garnisonssjukhus. Begravd 21 mars i ??
8. 1920–02–10 Olof Edvard Lindfors, 30, gästgivare i Allejaur. Begravd 21 mars i Arjeplog.