Galgbacken

Galgbacken, kan dels avse en plats invid Hornavan där en mängd arkeologiska fynd gjorts och som aldrig har varit en avrättningsplats, dels den egentliga avrättningsplatsen.

Avrättningsplats

Den enda kända plats i Arjeplog för avrättning av dödsdömda var belägen några kilometer utanför Arjeplogs kyrkplats vid Kroktjärn inom Lugnet i dagens Arjeplogs samhälle. I folkmun går tjärnen ännu under namnet Galgtjärn.

Den enda avrättning som med säkerhet skett på denna plats är hängningen av tjuven Pål Persson den 25 januari 1749. Avrättningarna var offentliga och med största sannolikhet stod åskådarna vid avrättningen år 1749 på isen på Kroktjärn. Den exakta platsen för avrättningen tycks med tanke på fynden 1921 av galgjärnen och äldre sagesmän under 1900-talet ha varit på den lilla backe eller ås som ligger mellan Kroktjärn och Lugnetvägen.

Kroktjärn kallades år 1749 för Ähpárjauratj. Ähpár är i den samiska folktron vålnaden efter ett barn som dödats och gömts av modern för att dölja en oönskad födsel, det vill säga detsamma som myling eller utböling i svensk folktro. Att tjärnen fått detta namn kan betyda att ett nyfött barn lagts i tjärnen, men mer sannolikt att någon påstått sig ha sett en ähpár i trakten.

Det har förekommit andra avrättningar av personer från Arjeplog, men det är okänt var dessa avrättats. Då Petrus Læstadius år 1833 skrev sin andra bok så tycks han inte ha känt till att någon tidigare avrättats vid Kroktjärn, eftersom han skrev "Igenom honom, Pål Pehrsson, har Arieplog också en galgbacke ..." (Læstadius 1833, s.244)

Det var vanligt på andra platser att den avrättade begravdes i anslutning till galgbacken. Om så skett även i Arjeplog är inte klarlagt. En sagesman född 1904 lät meddela att det ännu vid mitten av 1900-talet syntes vissa spår som kunde ha varit av några begravningar i sankmark på motsatt sida av galgbacken. Enligt Petrus Læstadius har en kvinna någon gång mellan åren 1810-1820 begått ett barnamord i Arjeplog och begravts på galgbacken, men det råder osäkerhet om han syftar på Arjeplogs galgbacke. Hela historien han berättar har emellertid inte kunnat bekräftas i de historiska källorna. Han skriver:

"... en piga ifrån nedra landet, som dolde sitt tillstånd, födde i löndom och dödade fostret på det förfärliga sättet, att hon tog det i benen och slog mot väggen. Hon förnyade slaget 2 à 3 gånger innan det arma fostret förlorade lifvet. Barfotad skulle hon nu genom snödrifvorna vada ner till strömmen för att kasta barnet dit, men förmådde icke komma fram, utan vände om och lade det under ett golf. Om morgonen röjde de blodiga spåeren och hennes sjukdom händelsen. Hon bekände, dog i barnsängen och begrafdes i galgbacken." (Læstadius 1833, s.238)

Kända fynd i anslutning till galgbacken

År 1921 hittades galgjärnen i mossan intill en backe vid Kroktjärn. Fyndet gjordes av barn från Lugnets barnhem och ett av dessa har berättat att den exakta platsen var strax nedanför en backe rakt framför det gamla barnhemmet på andra sidan Lugnetvägen. Galgjärnen togs tillvara och kom senare i ägo av provinsialläkaren Einar Wallquist och kom från 1965 att ingå i Silvermuseets samlingar. Idag råder det tyvärr en viss osäkerhet om vilka dessa järn i samlingarna är.

En översiktlig arkeologisk besiktning av platsen med metalldetektor gjordes år 2006 av Lars Liedgren vid Silvermuseet, som inte gav några fynd från äldre tid.

Kända avrättningar med anknytning till Arjeplog

• 1682 - Ingeborg Persdotter
• 1693 - Lars Nilsson
• 1749-01-25 Pål Persson
• 1827 - Nils Persson

Sägner och andra berättelser i anslutning till galgbacken

En del spökhistorier har berättats från galgbacken. Ett av barnen som var med och hittade galgjärnen berättade att han och de övriga barnen på barnhemmet på natten kunde se en svart hand komma flygande från Galgtjärn in genom rutan och in i rummet där de låg. Han har som vuxen ifrågasatt hur de kunde se en svart hand då det var mörkt ute och inomhus. Tydligen var det inte på sommartid som de sett denna hand.

En klärvojant person besökte galgbacken sommaren 2019 och hade där känt av flera personer.

I den muntliga traditionen under 1900-talets andra hälft har i flera fall även en plats på andra sidan Kroktjärn utpekats till att vara galgbacke. Det ska vara en backe där numera elljusspåret går över.