Arjeplogs kommuns fattigvårdsstyrelse

Arjeplogs kommuns fattigvårdsstyrelse utgjordes av Arjeplogs kommuns kommunalnämnd från och med 1874.

Kommunalnämndens protokoll 4 mars 1892 § 1: Arjeplogs socken har sedan 1876 varit fördelat i åtta fattigvårdsrotar, inom vilka årligen mestadels åtta fattighjon genom så kallad gårdgång åtnjutits full försörjning, till vilken alla, vilka härstädes blivit påförda bevillning, vare sig för jordbruk, annan fastighet eller annan inkomst hava bidragit, oavsett deras mantalsskrivningsort, vanligen så att en jordbruksfyrk beräknats motsvara 4 á 5 bevillningsfyrkar. Gårdgångshjonens dagbok antecknades de dagar de vistats.

Bakgrund

I och med 1862 års kommunalförordningar (i kraft fr o m 1863) blev fattigvården en primärkommunal angelägenhet. Redan dessförinnan hade fattigvård i vid bemärkelse (omfattande alla former av hjälpverksamhet, däribland fattigsjukvård, åldringsvård och barnavård) varit en lokal angelägenhet som åvilat socknen själv. I äldre tider var det kyrkan som var huvudman för all fattigvård och fr o m senast 1800-talet behandlades socknarnas fattigvårdsmål regelmässigt i sockenstämmoprotokollen. För Arjeplogs kommuns del återfinns handlingar rörande fattigvård före 1863 i det av Landsarkivet i Härnösand förvarade Arjeplogs kyrkoarkiv och dess serier med sockenstämmans protokoll (K I) respektive räkenskaper för fattigvård (L III).

Den första fullständiga allmänna fattigvårdslagen utfärdades 1847 (SFS 1847:23, ersatt genom 1853:39, 1871:33 samt 1918:422). Vid ingången av 1863 gällde ett regelverk enligt vilket varje landsbygdssocken hade att "...lemna nödtorftig wård och försörjning åt sådana dess medlemmar, som, i anseende till bristande arbetsförmåga samt i saknad af andra medel och lofliga utwägar till sitt uppehälle, icke kunna sig sjelfwa försörja ...". Beslutande organ i fattigvårdsfrågor var kommunalstämman eller, för de kommuner som inrättat en sådan, kommunalfullmäktige. Exempel på fattigvårdsfrågor där det beslutande organet typiskt sett hade att fatta beslut är antagande av reglementen (var bl a frågor rörande organisation, försörjningssätt och understödsnormer reglerades) och beviljande av anslag (exempelvis till uppförande av fattighus). För Arjeplogs kommuns del var det kommunalstämman som formellt beslutade i fattigvårdsfrågor t o m 1918, varefter en fullmäktigeförsamling inrättades fr o m 1919 (Arjeplogs kommuns kommunalfullmäktige höll sitt första protokollförda sammanträde 1919-xx-xx) vilken övertog beslutsrätten i frågor rörande fattigvård.

Verkställande organ i frågor rörande fattigvård var fr o m 1863 - och i lappmarkskommunerna från 1874 - fattigvårdsstyrelsen, vilken på landsbygden utgjordes av kommunalnämnden. För Arjeplogs kommuns del är det äldsta bevarade protokollet i namn av "fattigvårdsstyrelse" daterat 18xx-xx-xx.

Först genom 1918 års fattigvårdslag (SFS 1918:422, i kraft t o m 1956) blev en särskild fattigvårdsstyrelse en obligatorisk nämnd. I Arjeplogs kommun inrättades också en särskild fattigvårdsstyrelse fr o m 19xx efter det att Arjeplogs kommuns kommunalstämma 19xx-xx-xx utsett en särskild fattigvårdsstyrelse bestående av xxx ledamöter och med kommunalnämndens ordförande xxxxxxxx xxxxxxx som ordförande.

Ett under fattigvårdsstyrelsen sorterande "specialområden" utgjordes av handläggning av kommunala behovsprövade pensionstillskott till den år 1914 inrättade folkpensionen. Detta var ett resultat av den starkt vidgade kommunala skyldigheten att lämna hjälp till uppehälle och vård för medellösa vid olika fall av arbetsoförmåga och vid minderårighet. I Arjeplogs kommun fungerade sannolikt också fattigvårdsstyrelsen som nykterhetsnämnd sannolikt från xxxx och t o m xxxx.

Det sista sammanträdet med Arjeplogs kommuns fattigvårdsstyrelse hölls 19xx-xx-xx och verksamheten övertogs genom lag (SFS 1956:2) fr o m 1957 av socialnämnden.

Som ordförande i Vännäs landskommuns fattigvårdsstyrelse har fungerat: xxx

Arkivet efter Arjeplogs kommuns fattigvårdsstyrelse förvaras vid Arjeplogs kommunarkiv

Osäkerhet råder kring om Arjeplogs kommuns fattigvårdsstyrelse någonsin samlat individanknutna handlingar i särskilda personakter eller ej. Om personakter upprättats har de sannolikt successivt överförts till (och införlivats med) övertagande arkivbildares arkiv.

Då det gäller fattigvården för samer före kommunen, så ansvarade hela byalaget hos lappbyn för underhållet av byns fattiga. Byalänsman var med vid indrivningen av de medel som krävdes. (ting 18410209 mål 56 med bilaga U)

Källor: Arjeplogs kommuns fattigvårdsstyrelses protokoll xxxx. "Hundra år under kommunalförfattningarna 1862-1962", Minnesskrift utgiven av Svenska Landskommunernas Förbund, Svenska Landstingsförbundet och Svenska Stadsförbundet, 1962. Nordisk familjebok - Konversationslexikon och realencyklopedi, 1907. SFS 1847:23, 1853:39 och 1871:33.