Tegelbruk

Tegelbruk har det funnits några av inom Arjeplogs kommun.

År 1767 var skolläraren Erik Fjellström den första i Arjeplog att bränna tegel. Någon större tegelbränning än till husbehov skedde inte i Arjeplog förrän mot slutet av 1800-talet. Tegel beställdes vanligtvis från kusten och forslades upp till orten med häst och släde. Ibland togs även lera upp och en tegelbrännare från kusten anställdes för tillverkningen. Till exempel åtog sig Johan Johansson Sundström i Racksund att ta upp lera till 16 000 tegelbrännande för 25 rdr banco. Stämman hade även beställt att till det billigaste priset finna en tegelbrännare till midsommar, vilket blev en man vid namn Anders Andersson. Vid stämman 24 juni 1841 åtog sig nio personer från orten att vara biträde i att slå tegel, nämligen Lars Granström (f.1810), Sakarias Sundström (f.1809), Johan Karlsson Vallström (f.1818), Mattias Davidsson (f.1819), Frans Ulrik Karlberg (f.1818), Karl Petter Sundström (f.1816), Johan Johansson Sundström (f.1806), Johan Granström (f.1807) samt Karl Sakrisson (f.1812).

I och med att Fluka tegelbruk år 1889 började sin verksamhet kunde Arjeplogsbor köpa tegel från hemorten.

Fluka Tegelbruk

Igångsattes sommaren 1889 på initiativ av ägaren jägmästaren F. O. Bremberg. Under hushållningssällskapets utställning i Öjebyn samma år erhöll Bremberg en silvermedalj för sitt tegel från Arjeplog.<ref></ref> Tegelbruket var ännu igång 1894.

Laisvik tegelbruk

Tegelbruket i Laisvik igångsattes 1898 av några män från byarna Laisvik och Jutis. Verksamheten lades ned helt 1933.

Arbetet gick till så att leran togs upp under vintern togs och kördes med hästar till "bruket" i Laisvik. Tegelugnarna eldades med torrfuror från skogarna i närheten, främst från Krutaviken. Sand fick man framför allt från en sandtäkt på Laisjaurmorkan. Tegeltillverkningen sattes igång under senvåren. Männen skottade i lera och sand i en så kallad bråk - en stor tunna stående på ände och försedd med en genomgående axel och tätt besatt med stadiga trätappar. Axeln vreds med hjälp av häst. I bråken blandades leran och sanden till en smet som pressades ut i en sträng på ett bord. Byns kvinnor bakade ihop leran i träformar av en tegelstens storlek. Därefter lades stenarna att soltorkas. På hösten brändes teglet i tegelkulan. I tegelkulan eldades det oavbrutet i ca fem till sex dygn och hettan kontrollerades genom små tittgluggar.

Det mesta av teglet forslades med pråmar de ca 3,5 milen ned till Arjeplogs samhälle. Tegelbruket gav ingen större förtjänst. År 1927 uppgick dagpenningen till 2 kronor och 25 öre.<ref>Johansson, Bosse: Laisvik - Byggde med tegel från byn. Norra Västerbotten, 1999-03-01.

Se även Rikard Hedmans PM på hans webbsida om Laisviks tegelbruk.

Skeutik tegelbruk

Grundades av Samuel Viktor Berggren