Jonas Edholm

Jonas Edholm, född 30 mars 1842 i Byn i Fors församling i Jämtland, död 31 mars 1904 i Arjeplogs kyrkostad, var handlande och gästgiveriidkare i Arjeplog. Han var gift med Karin Edholm och far till bland andra Hugo Edholm och

Biografi

Jonas Edholm var son till Daniel Strid (1798-1866), korpral vid Jämtlands regemente, och Anna Jönsdotter (1801-1874) i Byn, Fors. Flottningschef.

Familj

Jonas Edholm gifte sig den 25 juli 1869 i Lycksele församling. Makan Karin Edholm, född Malm (1848-1936), var dotter till flottningschefen L. A. Malm i Lycksele. Makarna var först skrivna i Björksele i Lycksele och från 1871 i Arjeplogs kyrkostad. Makarna hade tio barn: Hugo Edholm (1869-1909) som var inspektor och sedermera handlande i Avaviken i Arvidsjaur, Daniel Hjalmar Edholm (1871-1872), Hjalmar Edholm (1873-1953) som var handlande och gästgivare i Avaviken i Arvidsjaur, Anna Viktoria Edholm (1875-1891), Ernst Edholm (1877-1933) som var köpman i Arjeplogs kyrkostad, Elin Edholm (1879-1950) som var anställd vid Uppsala hushållsskola, Frida Lovisa Edholm (1881-1882), Frida Edholm (1883-1903) som var gift med provinsialläkaren Ralph Godenius, Helena Edholm (1889-1889) och Sten Edholm (1891-1947), ingenjör i Stockholm.

Handlande i Arjeplog sedan 1871.

Anm.: Familjen inflyttade till Arjeplog 1871 från Lycksele. Till en början uppges familjefadern vara flottningschef. I samband med ankomsten till orten startade han affärsrörelse år 1871 under firma ”J. Edholm”. I början av 1900 talet uppförde han tillsammans med en av sönerna ett stort och pampigt affärs och boningshus på kyrkplatsen. Efter Jonas Edholms död 1904 övertogs affärsrörelsen av sonen Ernst. Edholms affär lades ned under första hälften av 1970 talet och huset revs 1975. Jonas Edholm innehade flera kommunala uppdrag. Han var bl.a. ledamot i kommunalnämnden, kyrkorådet och i flera kommunikationsföretag. Han nämns ett flertal gånger i tingsprotokollen – både som kärande och svarande. Han instämde flera för dryckenskap och kallas 1874 för brännvinsfiskal. Under åren stämde han även in flera personer för misshandel och hemfridsbrott men stod själv tilltalad för liknande förseelser ett flertal gånger. Till exempel var han instämd till tinget för otillåten vinförsäljning 1874, hemfridsbrott 1875, misshandel 1877, ärekränkning, fylleri, oljud och olaga maltdrycksförsäljning 1884, hemfridsbrott och fylleri 1885, fylleri inför sittande rätt, förargelse, stöld och hemfridsbrott 1886. En av hans vederdelomän vid tinget år 1885 var kronojägare Hofman. Denne berättar att Edholm ”…kom in fullständigt berusad och började som han alltid brukar vid sådana tillfällen, föra gräl i elak ton”. (Ting Arjeplog 12/2 1874 §14, 23; 12/2 1875 §28; 8/2 1877 §19; 15/2 1884 §14 17; 12/2 1885 §13, 14; 11 13/2 1886 §8, 10, 16, 34; 11/2 1887 §29) Änkan och barnen (f j) utflyttade t Umeå 19071123, åter 19081019. I fångrullan för Luleå länsfängelse 1886 noteras att Jonas Edholm uppfostrades i hemmet och vistades ”… där tidtals ända till 23dje året. Anstäld någon tid vid timmerafverkning i södra delen af Jemtland. Blef 1866 på hösten kronojägare i Vesterbotten och ankom till Arjeploug 1871, hvarest han varit flottchef, sedan idkat handel o. varit gästgifvare.” Han ankom till fängelset den 22 feb. 1886 och frigavs 30 sept. 1886. Vidare noteras att han var dömd 13 feb. 1886 ”… för det han å sabbatstid, i fullbordad afsigt att våldföra målseganden, brutit dennes hemfrid hållas till straffarbete i sex mån. och 15 dagar Hvarförutom Edholm gm utslag af samma dag blifvit dömd att för stöld 1a resan af gods till värde af 20 Kr. hållas till straffarbete i 2 mån.” Det noteras att han ”Insjuknade vid ankomsten till fängelset i fyllerigalenskap.” Han fick undervisning i räkning under fängelsevistelsen. (Kriminalvårdsanstalten i Luleå, D III d:3, s.5)