Skillnad mellan versioner av "Marknad"
Rangius (Diskussion | bidrag) |
Rangius (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Sannolikt hölls första marknaden i Arjeplog år 1642. Detta ... | Sannolikt hölls första marknaden i Arjeplog år 1642. Detta ... | ||
| + | |||
| + | Marknaden ställdes in 2021 på grund av coronapandemin. | ||
===Arjeplogs höstmarknad=== | ===Arjeplogs höstmarknad=== | ||
| − | Hölls första gången år 1979, 5-7 oktober. År 1980 var den 3-5 oktober 1980. | + | Hölls första gången år 1979, 5-7 oktober (år 1978 enl artikel från 2020). År 1980 var den 3-5 oktober 1980. Höstmarknaden 2020 ställdes in pga coronapandemin, men hölls 2021. |
---------- | ---------- | ||
Nuvarande version från 20 januari 2022 kl. 23.24
Marknad ...
Sannolikt hölls första marknaden i Arjeplog år 1642. Detta ...
Marknaden ställdes in 2021 på grund av coronapandemin.
Arjeplogs höstmarknad
Hölls första gången år 1979, 5-7 oktober (år 1978 enl artikel från 2020). År 1980 var den 3-5 oktober 1980. Höstmarknaden 2020 ställdes in pga coronapandemin, men hölls 2021.
Fram till mitten av 1800-talet fick handel endast bedrivas i städer. På platser som låg långt från en stad hade staten gett tillstånd till årliga marknader, som varade någon eller ett par dagar. Men även för städer med ganska litet affärsliv blev den årliga marknaden viktig. För många människor var marknadsbesöket enda möjligheten till inköp av sådant man inte kunde framställa själv.
En marknad kunde vara frimarknad (där alla städers borgare hade rätt att bedriva handel) eller enskild marknad (där endast borgarna i en stad hade denna rätt). Från 1802 blev alla marknader frimarknader.
Förutom de nödvändiga inköpen blev marknaderna också ett folknöje samt en plast där man mötte folk och fick höra nyheter från överheten. [---]
De flesta marknader hölls i samband med kyrkliga högtider och många hade långa traditioner, ibland ända tillbaks till medeltiden. Särskilt i norr hölls de mestadels vintertid, eftersom man då hade mindre arbete i jordbruket och vintervägar över islagda sjöar kortade avstånden.
I och med att lanthandel blev tillåtet vid mitten av 1800-talet och städernas butiksgator växte, förlorade marknaderna allt mer i betydelse. En bit inpå 1900-talet hade folknöjet ofta blivit den viktigaste delen, även om kreaturshandeln ännu kunde vara betydande. Det är vid denna tid som Emil i Lönnebergas besök av Vimmerby Marknad på bilden, utspelar sig. Emil handlar på auktion, dricker sockerdricka och lyckas avsluta det stora slagsmålet som, likt alla år, inletts av den beryktade ”Bulten i Bo”.
[---]
Författare: Edward Blom & Anders Johnson http://www.handelnshistoria.se/historien/olika-sorters-handel/marknadsvasendet/
