Visa källa för Erik Björnwall

'''Erik Björnwall''', född 3 september 1874 i Kungs-Husby i Uppsala län, död 5 november 1941 i Umeå stad, var provinsialläkare i Arjeplogs distrikt 1904-1909 och sedermera förste provinsialläkare i Västerbottens län.

[[Fil:Björnwall.jpg|200px|thumb|right|Erik Björnwall ca 1912]]

==Biografi==
Erik Björnwall var son till handlanden Johan Jakob Björnwall (1833-1909) och Laura Charlotta Vilhelmina Björnwall, f. Öström (1842-1913) i Kungs-Husby i Enköpings församling. Erik Björnwall skrevs in vid Västerås läroverk ht 1888, tog studentexamen 1892, med. fil.-examen 1893, med. kand. vid Karolinska institutet i Stockholm 1897 samt medicine licentiat där den 12 mars 1902.

Erik Björnwall var verksam som underläkare vid Garnisonssjukhuset i Stockholm sex månader 1899-1900. Därefter var han fältläkarstipendiat 1900, vikarierande provinsialläkare i Hudiksvalls distrikt 1900, läkarstipendiet i Flottan 1900-1902 samt underläkare vid Lidköpings länslasarett maj 1902 - januari 1904.

År 1904 antogs Erik Björnwall till tjänsten som extra provinsialläkare i Arjeplogs distrikt. Redan i september 1905 sökte han den ledigförklarade extra provinsialläkartjänsten i Jörns distrikt [Svenska Dagbladet 1905-09-22, s.4] som han dock inte erhöll. I Arjeplog var han verksam till 1909. I april 1909 fram till och med september 1914 var han utsedd som järnvägsläkare vid bandelen Fjällåsen-Kiruna. Han var även 1909-1914 läkare vid LKAB. Under denna tid var familjen bosatt i Kiruna.

Oktober 1914 till och med januari 1921 var Erik Björnwall provinsialläkare och järnvägsläkare i Gällivare. Han var även 1915-1917 läkare vid statens kraftverksanläggning vid Porjus. Åren 1916-1920 satt han med som ledamot i Gällivare lasarettsdirektion och var dispensärläkare i Gällivare 1914-1921. 

Åren 1921-1938 var Erik Björnwall förste provinsialläkare i Västerbottens län och pensionerades därefter. Han var även från 1921 dispensärläkare i Umeå och från 1926 läkare vid Umeå folkskoleseminarium och vid läroverket åren 1927-1933. Björnwall var ledamot av av direktionen för Västerbottens läns södra lasarett sedan 1921 och satt som ordförande vid Västerbottens läkareförening 1922. Han företedde studieresor i Europa åren 1914-1922 och 1925. Björnwall var även riddare av Nordstjärneorden.

Erik Björnwall avled på Umedalens sjukhus den 5 november 1941. Dödsorsaken var hæmorrhagia cerebri (hjärnblödning) och bronchopneumonia.

===Åren i Arjeplog===
Erik Björnwall förordnades i januari 1904 att under dåvarande vakans bestrida extra provinsialläkaretjänsten i Atjeplogs distrikt. Då ordinarie tjänsten utlystes så var vid slutet av februari tre sökanden: Erik Björnwall i Arjeplog, V. Kristow i Tärna och L. Otterclou i Ånge. Medicinalstyrelsen förordnade Björnwall att till utgången av 1906 vara extra provinsialläkare i Arjeplogs distrikt. (kolla från 7 april). 

Den 17 april 1904 bildades [[Arjeplogs skytteförening]] och till dess första ordförande utnämndes Erik Björnwall.
Han sökte extra provinsialläkartjänsten i Malung i oktober 1904

===Familj===
I Enköpingsposten 1899-06-06 tillkännagavs förlovning mellan Erik Björnwall och ''Karin'' Laura Palm. Paret gifte sig 21 juni 1904 i Arjeplog. ''Karin'' Palm, född 18 juni 1873 i Vaxholm i Stockholms län, död 30 november 1943 i Umeå stad, var dotter till majoren och riksdagsmannen ''Carl'' Ludvig Palm (1844-1902) och Doris Laura f. Franke (1850-1924). Makarna Erik och Karin Björnwall fick fyra barn: Gunnar, född 3 maj 1905 i Arjeplog (länsassistent på länsstyrelsen i Umeå), Sven, född 9 oktober 1906 i Arjeplog (byråsekreterare), Tord, född 27 oktober 1907 i Arjeplog (apoteksföreståndare) samt Johan Jakob (Jake), född 2 oktober 1909 i Kiruna (barnpsykiater och sedermera överläkare i Jönköping).