Arjeplogs godsstation - Versionshistorik

Rangius: /* Inlandsbanan */

2020-10-02T19:15:17Z

‎Inlandsbanan

Rangius: /* Inlandsbanan */

2020-09-25T19:17:31Z

‎Inlandsbanan

Rangius den 30 augusti 2020 kl. 19.26

2020-08-30T19:26:54Z

Rangius den 30 augusti 2020 kl. 17.10

2020-08-30T17:10:12Z

@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 ==Inlandsbanan==
-I slutet av 1800-talet presenterades de första planerna att bygga järnvägslinje från de sydligaste till de nordligaste delarna av Sverige. År 1907 fattade riksdagen beslut om att bygga den första länken, Östersund-Ulriksfors. Denna blev färdigställd 1912. Året innan hade riksdagen fattat beslut om etappen Ulriksfors-Volgsjö (nuvarande Vilhelmina). Den 24 december 1903 (§ 8) avhandlades vid Arjeplogs kommunalstämma att kommunen på privat väg meddeelats att undersökningen av "... inlandsbanans sträckning fortgått till Vilhelmina ..." och att undersökningskostnaderna betalats av frivilliga bidrag av kommuner, bolag och enskilda. Även undersökningen för nästa sträcka, från Vilhelmina till Näsberg skulle bekostas på samma sätt och föreslagit att Arjeplogs kommun skulle bidra med 5 000 kronor. Alla i stämman sympatiserade i denna sak"... såsom en lifsfråga för kommunen." De nödår som kommunen varit drabbat av  "... hade på ett slående sätt åskådliggjort betydelsen af en dylik kommunikationsled. Hoppet om en ny pulsådra genom hjärtat af socknen kunde därför ickeannat än tända nya ljusare utsikter för framtiden och förhoppning om uppblomstring och lif inom alla näringsgrenar." På grund av ekonomisk svårighet kom man till följande beslut: "Under förutsättning att undersökningen af terrängen för inlandsbanans framdragande företages å föreslagna linien via Kasker bidrager Arjepluogs kommun till denna undersökning med ett kontant belopp Tvåtusenfemhundra ./.2500./. kronor." Sommaren 1906 togs saken upp igen i sockenstämman om åtgärder om att inverka på frågan om inlandsbanans sträckning genom socknen. socknemännen var alla övertygade att om banan skulle dras över Kasker så skulle det gagna kommunen mer än om den drogs genom Avaviken. Banan skulle komma närmare rika malmberg och kommer att gå genom givande skogstrakter där riklig tjärbränningsindustri då säkert skulle komma att utveckla sig. Ortsborna är mycket spridda i kommunen och de som bor nära norska gränsen skulle få mycket närmare till banan än det andra alternativet. Kommunalstämman utsåg en kommitté som skulle stämma träff med kapten Lars Sparr (f. 11 dec 1865) i Jönköping (som var anställd vid undersökningsarbetena för Inlandsbanan 1904-1906) för att inför honom framlägga de många motiv som kunde andragasför banans dragning över Kasker. Kommitténs ledamöter var kronolänsman K. E. W. V. Walter, kommunalnämndens ordförande Petrus Pettersson och kronojägaren Johan Edvard Hofman. [Arjeplogs sockenstämma 1906-06-04 § 1]
+I slutet av 1800-talet presenterades de första planerna att bygga järnvägslinje från de sydligaste till de nordligaste delarna av Sverige. År 1907 fattade riksdagen beslut om att bygga den första länken, Östersund-Ulriksfors. Denna blev färdigställd 1912. Året innan hade riksdagen fattat beslut om etappen Ulriksfors-Volgsjö (nuvarande Vilhelmina). Den 24 december 1903 (§ 8) avhandlades vid Arjeplogs kommunalstämma att kommunen på privat väg meddeelats att undersökningen av "... inlandsbanans sträckning fortgått till Vilhelmina ..." och att undersökningskostnaderna betalats av frivilliga bidrag av kommuner, bolag och enskilda. Även undersökningen för nästa sträcka, från Vilhelmina till Näsberg skulle bekostas på samma sätt och föreslagit att Arjeplogs kommun skulle bidra med 5 000 kronor. Alla i stämman sympatiserade i denna sak"... såsom en lifsfråga för kommunen." De nödår som kommunen varit drabbat av  "... hade på ett slående sätt åskådliggjort betydelsen af en dylik kommunikationsled. Hoppet om en ny pulsådra genom hjärtat af socknen kunde därför ickeannat än tända nya ljusare utsikter för framtiden och förhoppning om uppblomstring och lif inom alla näringsgrenar." På grund av ekonomisk svårighet kom man till följande beslut: "Under förutsättning att undersökningen af terrängen för inlandsbanans framdragande företages å föreslagna linien via Kasker bidrager Arjepluogs kommun till denna undersökning med ett kontant belopp Tvåtusenfemhundra ./.2500./. kronor." Sommaren 1906 togs saken upp igen i sockenstämman om åtgärder om att inverka på frågan om inlandsbanans sträckning genom socknen. socknemännen var alla övertygade att om banan skulle dras över Kasker så skulle det gagna kommunen mer än om den drogs genom Avaviken. Banan skulle komma närmare rika malmberg och kommer att gå genom givande skogstrakter där riklig tjärbränningsindustri då säkert skulle komma att utveckla sig. Ortsborna är mycket spridda i kommunen och de som bor nära norska gränsen skulle få mycket närmare till banan än det andra alternativet. Kommunalstämman utsåg en kommitté som skulle stämma träff med kapten Lars Sparr (f. 11 dec 1865) i Jönköping (som var anställd vid undersökningsarbetena för Inlandsbanan 1904-1906) för att inför honom framlägga de många motiv som kunde andragas för banans dragning över Kasker. Kommitténs ledamöter var kronolänsman K. E. W. V. Walter, kommunalnämndens ordförande Petrus Pettersson och kronojägaren Johan Edvard Hofman. [Arjeplogs sockenstämma 1906-06-04 § 1] Stämman 19070330 (§ 11)Kungliga Järnvägsstyrelsen ingav till regeringen den 18 mars sitt betänkande rörande inlandsbanan och föreslagit sträckningen över Kasker. Två dagar tidigare hade ett möte hållits i Jörn inför landshövdingarna i Norrbottens och Västerbottens län med ombud från socknarna, men Arjeplogs kommun var aldrig informerad om mötet och saknade därför också ombud. Det mötet hade uttalat sig för linjen över Avaviken istället för över Kasker. Sockenmännen i Arjeplog ansåg att det fanns starka skäl för dragningen över Kasker varför en kommitté nu tillsattes med provinsialläkaren Erik Björnwall (såsom ordf.), kronojägaren J. Edv. Hofman, förre landstingsmannen Johan Lundmark samt kommunalstämmans ordförande kontraktsprosten Gustaf Calleberg. Kommittén erhöll uppdraget att ingå med hemställan till KB i Norrbottens län att ett i arjeplogs socken bosatt ombud må utses att närvara vid eventuella framtida möten rörande inlandsbanan. Kommittén skulle även ingå till Kungl, Maj:t med framställan om att inlandsbanan må framdragas enligt Kungl. Järnvägsstyrelsens betänkande. (handl i inlandsbanefrågan se bilaga 1 t prot 19140816)
 Den nordligaste delen, Vilhelmina–Gällivare beslutades först år 1917. Banan stod klar till Dorotea år 1915, till Vilhelmina 1918, till Storuman 1923 och till Arvidsjaur 1928. Sträckan Jokkmokk−Gällivare var klar 1937.

@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 ==Inlandsbanan==
-I slutet av 1800-talet presenterades de första planerna att bygga järnvägslinje från de sydligaste till de nordligaste delarna av Sverige. År 1907 fattade riksdagen beslut om att bygga den första länken, Östersund-Ulriksfors. Denna blev färdigställd 1912. Året innan hade riksdagen fattat beslut om etappen Ulriksfors-Volgsjö (nuvarande Vilhelmina). Den 24 december 1903 (§ 8) avhandlades vid Arjeplogs kommunalstämma att kommunen på privat väg meddeelats att undersökningen av "... inlandsbanans sträckning fortgått till Vilhelmina ..." och att undersökningskostnaderna betalats av frivilliga bidrag av kommuner, bolag och enskilda. Även undersökningen för nästa sträcka, från Vilhelmina till Näsberg skulle bekostas på samma sätt och föreslagit att Arjeplogs kommun skulle bidra med 5 000 kronor. Alla i stämman sympatiserade i denna sak"... såsom en lifsfråga för kommunen." De nödår som kommunen varit drabbat av  "... hade på ett slående sätt åskådliggjort betydelsen af en dylik kommunikationsled. Hoppet om en ny pulsådra genom hjärtat af socknen kunde därför ickeannat än tända nya ljusare utsikter för framtiden och förhoppning om uppblomstring och lif inom alla näringsgrenar." På grund av ekonomisk svårighet kom man till följande beslut: "Under förutsättning att undersökningen af terrängen för inlandsbanans framdragande företages å föreslagna linien via Kasker bidrager Arjepluogs kommun till denna undersökning med ett kontant belopp Tvåtusenfemhundra ./.2500./. kronor."
+I slutet av 1800-talet presenterades de första planerna att bygga järnvägslinje från de sydligaste till de nordligaste delarna av Sverige. År 1907 fattade riksdagen beslut om att bygga den första länken, Östersund-Ulriksfors. Denna blev färdigställd 1912. Året innan hade riksdagen fattat beslut om etappen Ulriksfors-Volgsjö (nuvarande Vilhelmina). Den 24 december 1903 (§ 8) avhandlades vid Arjeplogs kommunalstämma att kommunen på privat väg meddeelats att undersökningen av "... inlandsbanans sträckning fortgått till Vilhelmina ..." och att undersökningskostnaderna betalats av frivilliga bidrag av kommuner, bolag och enskilda. Även undersökningen för nästa sträcka, från Vilhelmina till Näsberg skulle bekostas på samma sätt och föreslagit att Arjeplogs kommun skulle bidra med 5 000 kronor. Alla i stämman sympatiserade i denna sak"... såsom en lifsfråga för kommunen." De nödår som kommunen varit drabbat av  "... hade på ett slående sätt åskådliggjort betydelsen af en dylik kommunikationsled. Hoppet om en ny pulsådra genom hjärtat af socknen kunde därför ickeannat än tända nya ljusare utsikter för framtiden och förhoppning om uppblomstring och lif inom alla näringsgrenar." På grund av ekonomisk svårighet kom man till följande beslut: "Under förutsättning att undersökningen af terrängen för inlandsbanans framdragande företages å föreslagna linien via Kasker bidrager Arjepluogs kommun till denna undersökning med ett kontant belopp Tvåtusenfemhundra ./.2500./. kronor." Sommaren 1906 togs saken upp igen i sockenstämman om åtgärder om att inverka på frågan om inlandsbanans sträckning genom socknen. socknemännen var alla övertygade att om banan skulle dras över Kasker så skulle det gagna kommunen mer än om den drogs genom Avaviken. Banan skulle komma närmare rika malmberg och kommer att gå genom givande skogstrakter där riklig tjärbränningsindustri då säkert skulle komma att utveckla sig. Ortsborna är mycket spridda i kommunen och de som bor nära norska gränsen skulle få mycket närmare till banan än det andra alternativet. Kommunalstämman utsåg en kommitté som skulle stämma träff med kapten Lars Sparr (f. 11 dec 1865) i Jönköping (som var anställd vid undersökningsarbetena för Inlandsbanan 1904-1906) för att inför honom framlägga de många motiv som kunde andragasför banans dragning över Kasker. Kommitténs ledamöter var kronolänsman K. E. W. V. Walter, kommunalnämndens ordförande Petrus Pettersson och kronojägaren Johan Edvard Hofman. [Arjeplogs sockenstämma 1906-06-04 § 1]
 Den nordligaste delen, Vilhelmina–Gällivare beslutades först år 1917. Banan stod klar till Dorotea år 1915, till Vilhelmina 1918, till Storuman 1923 och till Arvidsjaur 1928. Sträckan Jokkmokk−Gällivare var klar 1937.

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Planer fanns att tvärbanan Jörn - Arvidsjaur skulle gå till en by nära Arjeplogs kyrkby, men drogs istället till Slagnäs. En "espeditionell järnvägsstation" uppfördes - i likhet med Pajala - med namnskylt. Stationen var belägen vid Skeppsviken och fungerade även som busstation. Den byggdes ut och ändrade yttre skepnad vid slutet av 1950-talet.
-Biljetter (handskrivna) gick att ordna och man kunde polletera sitt bagage. Många resande, mycket fraktgods, utlämningsställe för vin- och spritdrycker m.m.. Rune Jonsson och Lars-Ove Hellander var de två sista som jobbade på stationen. Flera jobnbat där, som Volmar Fjällström (1931-2013) på 1950-talet, Rune Jonsson från 1950-talet. Stig Hellander jobbade med Rune länge, även Kurt Ackerdal.
+Biljetter (handskrivna) gick att ordna och man kunde polletera sitt bagage. Många resande, mycket fraktgods, utlämningsställe för vin- och spritdrycker m.m.. Rune Jonsson och Lars-Ove Hellander var de två sista som jobbade på stationen. Flera jobbat där, som Volmar Fjällström (1931-2013) på 1950-talet, Rune Jonsson från 1950-talet. Stig Hellander jobbade med Rune länge, även Kurt Ackerdal. Felix Carlman på 1940-talet.
 Kiosken vid Storgatan hängde ihop med järnvägsstationen. En Pressbyråkiosk som andra stationer med räls hade. Från Pressbyrån distribuerades tidningarna till de andra kioskerna i samhället. Pressbyrån lade ned sin verksamhet 1972 eller 1973 och såldes till Karlséns. (OBS! 16 dec 1971?). Gudruns föräldrar anställdes av Pressbyrån i början av 1950-talet. Före det var det en med namnet Larsson som även hade droskbil. Pressbyrån som bolag hörde inte ihop med järnvägen men av praktiska skäl placerades kioskerna intill stationerna. Hildur Charlotta Larsson, kioskägare, (f.1912 i Nysätra) g.m. Viktor Evert Larsson (f.1906 i Skellefteå) droskbilägare.

← Äldre version		Versionen från 30 augusti 2020 kl. 17.10
Rad 10:		Rad 10:
	*1930-196(0) Felix Karlman		*1930-196(0) Felix Karlman
	*196(0)-1986 Rune Jonsson		*196(0)-1986 Rune Jonsson
		+
		+	==Inlandsbanan==
		+	I slutet av 1800-talet presenterades de första planerna att bygga järnvägslinje från de sydligaste till de nordligaste delarna av Sverige. År 1907 fattade riksdagen beslut om att bygga den första länken, Östersund-Ulriksfors. Denna blev färdigställd 1912. Året innan hade riksdagen fattat beslut om etappen Ulriksfors-Volgsjö (nuvarande Vilhelmina). Den 24 december 1903 (§ 8) avhandlades vid Arjeplogs kommunalstämma att kommunen på privat väg meddeelats att undersökningen av "... inlandsbanans sträckning fortgått till Vilhelmina ..." och att undersökningskostnaderna betalats av frivilliga bidrag av kommuner, bolag och enskilda. Även undersökningen för nästa sträcka, från Vilhelmina till Näsberg skulle bekostas på samma sätt och föreslagit att Arjeplogs kommun skulle bidra med 5 000 kronor. Alla i stämman sympatiserade i denna sak"... såsom en lifsfråga för kommunen." De nödår som kommunen varit drabbat av "... hade på ett slående sätt åskådliggjort betydelsen af en dylik kommunikationsled. Hoppet om en ny pulsådra genom hjärtat af socknen kunde därför ickeannat än tända nya ljusare utsikter för framtiden och förhoppning om uppblomstring och lif inom alla näringsgrenar." På grund av ekonomisk svårighet kom man till följande beslut: "Under förutsättning att undersökningen af terrängen för inlandsbanans framdragande företages å föreslagna linien via Kasker bidrager Arjepluogs kommun till denna undersökning med ett kontant belopp Tvåtusenfemhundra ./.2500./. kronor."
		+
		+	Den nordligaste delen, Vilhelmina–Gällivare beslutades först år 1917. Banan stod klar till Dorotea år 1915, till Vilhelmina 1918, till Storuman 1923 och till Arvidsjaur 1928. Sträckan Jokkmokk−Gällivare var klar 1937.