Arjeplogiana - Användarbidrag [sv]

Hildas holmen

2022-09-11T14:28:38Z

Rangius: Skapade sidan med ''''Hildas holmen''' är en av de tre Åkerholmarna i Vauka invid Arjeplogs kyrkplats. ===Hildas karameller=== 1,5 dl grädde, 3 dl ljus sirap, 3 dl socker, 1 tsk kanel, 0,5 t...'

'''Hildas holmen''' är en av de tre Åkerholmarna i Vauka invid Arjeplogs kyrkplats.

===Hildas karameller===
1,5 dl grädde,
3 dl ljus sirap, 3 dl socker, 1 tsk kanel, 0,5 tsk ingefära, 1 tsk smör. Koka i en stor kastrull (3 l) till ca 140 grader. Olja in en bakplåt och ställ den på fuktiga disktrasor så att den inte glider. För att skydda händerna mot hettan brukar jag ta stickade fingervantar under kraftiga inoljade gummihandskar. När smeten nått upp till rätt temperatur: häll upp i plåten och börja arbeta in luft i den. Först använder jag en inoljad degskrapa och sedan använder jag händerna till att dra och vika så snabbt jag kan. När den börjar stelna ska man dra ut den och klippa i lagom stora bitar. Det gäller att vara snabb. Lycka till!

Silverfestivalen

2022-08-28T09:04:09Z

Rangius: /* Silverflickan */

'''Silverfestivalen''' var en festivalhelg under flera år i juli månad i Arjeplogs kyrkostad.

Från början var Silverfestivalen en festdag i mitten av juli månad, senare utökades festligheten till hela helgen.

Ett årligt återkommande evenemang under festivalen var roddtävling [[Kyrkholmen]] runt, cykeltävling, stadslopp samt korandet av Silverflickan.

Ansvariga för 1969 års fest var Sven Carlman och [[Hans Laestander]]. Värdinna var förra årets Silverflicka. Harold Tallfeldt var speakers. För musiken på torget svarade Arne Schönfeldts som senare fortsatte på [[Ponderosa]] där Silverfestivalen avslutades.

Arrangörer för 1973 års Silverfestival var Arjeplogs turist- och fritidsnämnd och [[Arjeplogs sportklubb]]. På finaldagen, söndagen, var strömrodd, Kul i Parken och kröning av silverflickan. Minst 1 500 besökte festplatsen vid sporthallen på söndagen.

==Silverflickan==
Från och med 1967 korades "Silverflickan" under Silverfestivalen. Kröningen utfördes av "silverdoktorn" [[Einar Wallquist]]. Av inkomna förslag valde en jury ut ett antal till final där sedan publiken fick rösta mellan dessa. Den person som föreslagit den vinnande kandidaten erhöll också prispengar. Andra deltagande erhöll varsin silversked samt en bukett blommor.

Korandet av Silverflickan återupptogs vid [[Silveryran]].

===Korade "silverflickor"===
#1967: Monica Backlund, 18 år, utnämndes senare till 1968 års Polcirkelprinsessa.
#1968-07-14: Inger Fransson, 15 år
#1969-07-19: Ann-Charlott Johansson, från Jäkkvik, 15 år. Belönades med ett silversmycke och en bukett rosor.
#1970: Vivan Sundbom, från Stensund, 15 år.
#1971: Ann-Sofie Holmström
#1972-07-23: Lilian Johansson, 16 år, dotter till Ture Johansson, varit tidigare Arjeplogs lucia. Belönades med en liten silverkosa, blommor och 300 kronor i kontanter.
#1973-07-22: Anna-Lisa Holmström, 17 år, från Sågviken.
#1974: Yvonne

#1997: Sofie Holmgren

Stora Hotellet

2022-08-28T08:58:18Z

Rangius:

'''OBS Artikeln innehåller än så länge mest en massa minnesanteckningar'''

Stora Hotellet uppfördes 1942 av Axel Backlund. Innehavare var Gulli Backlund (f.1913).

Telefon: 15. Box 14, Arjeplog. Kyrkostaden 1:134. Senare Drottninggatan 5.

Byggnaden revs 1997.

==Innehavare==
*1942- Gulli Backlund-Bohman (ännu 1945)
*början av 50-tal, sköttes av bröderna Åkerlund från Jokkmokk, ägare? drev sen Gästis i Jokkmokk.
*Eugen Backlund
*Fröken Anna Lisa Molin (f.1916 i Gudmundrå), hotellinnehavare (1960)
*(1975 och 1976) Tine (Valentine) Hellander (g.m. Martin), Hotelläg.
*xxxx-1965 Ingmar Hellander, medarbetare?
*60-tal, Tre bröder Stenlund
*(1980) Jan Berglund

[[Kategori:Byggnader]]
[[Kategori:Hotell]]

Gästgiveri

2022-08-20T13:59:10Z

Rangius:

'''Gästgiveri''', eller gästgivaregård, var en föregångare till hotell där resande bland annat kunde erbjudas förtäring och inkvartering.

Gästgiverierna hade skyldigheter gentemot vägfarande. länsstyrelsen hade en fastställd prislista. Statiner fanns vid de vägar som ledde över högfjället. Statens fjällstugor anlades och ägarna fick statsunderstöd.

Gästgiveristadgan avskaffades 1933. Vid tinget 1830 noterades att inget gästgiveri ännu blivit inrättat i tingslaget så att den 15 § i 28 kapitlet i byggningabalken påbudna efterfrågan här icke äger rum. 28 kap. upphävdes genom lag (1911:63)

===Arjeplogs gästgiveri===
Första gästivaregården i Arjeplogs kyrkostad var i slutet av 1800-talet beläget på den så kallade "Borgarknabben" på den plats där senare [[Forslunds konditori]] uppfördes. Gästgivaregården sköttes av Jonas Edholm och byggnaden var en liten röd stuga. En del möten hölls i denna.

Gästgiveriet flyttades senare till Edholmska gården innan gästgiveriverksamheten omkring 1906 togs över av Erik Westermark och sköttes av bland annat dottern Ida Svenonius.

Brita Karlsson började med gästgiveri på Kyrkholmen omkring år 1906. Senare flyttade hon verksamheten mer centralt i kyrkbyn.

I Norrskensflamman 1915-01-09 s. 2, artikeln "På nykterhetsmissionering i Norrbotten" av sign. V. B. nämns att: "Arjepluogs gästgivaregård är riksbekant, och den förtjänar sitt rykte. Man tror sig ej vara borta vid världens ände utan sitta på ett komfortabelt småstadshotell i mera civiliserade orter."

I Svenska Turistföreningens årsskrift 1916 s.224 nämns att Arjeplogs gästgivaregård har 15 sängplatser.

===Jäkkviks gästgiveri===
Gästgivaregården i Jäkkvik hade enligt Svenska Turistföreningens årsskrift 1916 s.224 sex sängplatser.

===Ballastvikens fjällstuga===
Fjällstugan i Ballastviken hade enligt Svenska Turistföreningens årsskrift 1916 s.224 åtta sängplatser. J E Læstander. Richard Smedberg "I Skellefteälv" s.231 (Sv Turistf. årsskrift 1916): "... icke finnes det många gästgivargårdar och landsortshotell i vårt ohygienska land, som kunna tävla med detta härbärge i renlighet och trevnad. Mor Læstander är helt enkelt överpräktig."

===Vuoggatjålme fjällstuga===
Fjällstugan i Vuoggatjålme hade enligt Svenska Turistföreningens årsskrift 1916 s.224 sex sängplatser. J. Lindmark.

===Merkenis fjällstuga===
Fjällstugan i Merkenis hade enligt Svenska Turistföreningens årsskrift 1916 s.224 sex sängplatser. P. L. Winnberg.

[[Kategori:Byggnader]]
[[Kategori:Hotell]]
[[Kategori:Restauranger]]

Gästgiveri

2022-08-20T13:37:56Z

Rangius: /* Arjeplogs gästgiveri */

Ernst Edholm

2022-08-20T13:36:25Z

Rangius:

'''''Ernst'' Ludvig Daniel Edholm''', född 11 maj 1877 i Arjeplogs kyrkostad, död 26 juni 1933 i Arjeplogs kyrkostad, var handelsman och politiker i Arjeplog. Ernst Edholm var son till handlanden [[Jonas Edholm]] och [[Carin Edholm]], född Malm, i Arjeplogs kyrkostad, samt bror till inspektor [[Hugo Edholm]].

==Biografi==
Ernst Edholm var bokhållare och sedermera senare kassör vid det Edholmska handelshuset i Arjeplog och från faderns död 1904 prokurist vid [[firma J. Edholm]] som övergått i ägo till modern Carin Edholm. Från 1907 övertog Ernst Edholm handelsrörelsen av sin mor under oförändrad firma. Ernst Edholm invaldes 1897 jämte flera andra Arjeplogsbor till ledamot av Norrlands läns slöjdförening. [Norrbottens-Posten 1897-01-18] Han var åtminstone åren 1904-1905 agent för livförsäkringsaktiebolaget Thule i Stockholm. Från 1904 var han ledamot i den då nystartade [[Arjeplogs skytteförening]]. Åtminstone från 1904 var Ernst Edholm engagerad i [[Hornavans ångbåts- och industri AB]] och nämns som ångbåtsspeditör 1916. Ernst Edholm innehade flera kommunala uppdrag: han var ordförande i Arjeplogs kommunalfullmäktige under flera år, i oktober 1905 blev han invald i Arjeplogs vägstyrelse och i november 1906 i telefonkommittén vid planerad dragning av telefonlinje mellan Arvidsjaur och Arjeplog. År 1913 invaldes han som ledamot i [[Arjeplogs kommuns pensionsnämnd]] och återvaldes där 1917. I december 1915 invaldes han som ledamot i taxeringsnämnden för Arjeplogs sockens taxeringsdistrikt. År 1917 utsågs Ernst Edholm till ordförande för den nybildade [[Arjeplogs kommuns livsmedelsnämnd]]. Ernst Edholm var bland annat drivande i frågan om ålderdomshemmets införande 1913 och satt med i lokalkommitterade för lapska ålderdomshemmet. Efter att Arjeplog fick sjukstuga 1924 invaldes Ernst Edholm som ledamot i styrelsen för Arjeplogs sjukstuga och satt även med i epidemikommittén för Arjeplogs provinsialläkaredistrikt. Ernst övertog efter sin faders död 1904 entreprenörskapet av byggandet av ett nytt [[tingshus]] och [[häradsfängelse]], vilka båda färdigställdes 1905. Politiskt tillhörde Ernst Edholm högern och invaldes i kommunfullmäktigevalet för "De skattebetalande" (de andra var "Vänstern" och "Den fria gruppen").

Ernst Edholm var bl.a. för 1907 vald revisor tillsammans med notarien Adolf Holm i Luleå, för Arjeplogs skogsmedelsfonds räkenskaper och förvaltning. [Arjeplogs kommunalstämma 27 dec. 1907 § 3]

Vid landstingsmannaval i Norrbotten i maj 1910 valdes Ernst Edholm för Arjeplogs tingslag. I landstinget invaldes han i september 1910 som ledamot i första ekonomiutskottet.

Efter Ernst Edholms död 1933 övergick handelsrörelsen att bedrivas under oförändrad firma J. Edholm till stärbhusdelägarna. [Samling av Anmälningar till Handelsregister Handelsregister:50 (1933) Bild 7580 / sid 2932 (AID: v779940a.b7580.s2932)]

Hans dödsfall annonserades i Norrskensflamman 1933-06-27 (s. 3) på följande vis:

"Handlanden Ernst Edholm i Arjeplog avled natten till måndagen. Dödsorsaken var enligt uppgift blodpropp i hjärnan. Den avlidne var i 50-årsåldern. Edholm var innehavare av en av platsens största affärer och har tagit verksam del i kommunalpolitiken samt gjort sig känd som en av arbetarnas aggressivaste motståndare."

Ernst Edholm begravdes på Arjeplogs kyrkogård den 2 juli 1933. Bouppteckningen efter honom utvisade tillgångar på 230 727 kronor.

===Familj===
Ernst Edholm var gift med folkskollärarinnan Eva Fjellström. Paret hade barnen Gunhild (-1973), advokat i Stockholm, Thorsten, köpman, Göran, nomadlärare, Allan, mekaniker och civilflygare, Bengt, jägmästare i Linköping och Martin, hemmansägare. Dottern Gunhild var den främsta tillskyndaren till den i Arjeplog verkande "[[Fonden för Arjeplogs ungdom]]".

Eva Edholms dödsruna i Svenska Dagbladet 1956-04-03: "... avled på påskaftonen i Stockholm i en ålder av nära 80 år. Efter avlagd folkskollärarinneexamen år 1897 i Umeå tjänstgjorde hon ett tiotal år som lärarinna, huvudsakligen i lappmarken. Fru Edholm var under en lång tid verksam bl. a. som ordförande i Röda korsets Arjeplogdistrikt, ledamot av fattigvårdsstyrelsen samt styrelsen för lapska ålderdomshemmet och arbetsstugestyrelsen i Arjeplog."

Kronolänsman

2022-07-26T22:32:54Z

Rangius: /* Kronolänsmän i Arjeplog */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i [[Bukt]], Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''''Carl'' Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*16??-1704 Johan Tomasson ??
* ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''', född ca 1685, död ca 1716. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
* ????-1733 '''Johan Johansson''', född 1694, död 1760. Nybyggare i [[Båtsjaur]], Arjeplog.
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - 1699 '''Anund Andersson''' (död 1699) i Mattejaur
(Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
* (1800 gamla byal) '''Pål Jonsson'''
*åtm 1800 '''Per Nilsson Tjånk''' (1762-1823)
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
* åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Arjeplogs kommuns kommunalstämma

2022-07-26T22:31:43Z

Rangius:

Arjeplogs kommuns kommunalstämma

"I och med kommunreformen 1862 upphörde den gamla sockenförvaltningen. I den borgerliga kommunen
var Kommunalstämman det beslutande organet -kommunalstämman ersatte sockenstämman- och byggde
på att alla röstberättigade deltog i kommunens beslut.
Kommunalstämmans huvuduppgifter var att besluta om skatter, avgifter, budget och valen till olika nämnder.
Den förste ordföranden i Arjeplogs kommuns kommunalstämma var kyrkoherden [[Pehr Theodor Winnberg]]. Denne nämns som sådan i december 1865 i ett utdrag av kommunalstämmoprotokoll arkiverad i Arjeplogs tingslags häradsrätts arkiv, vol. F I:4 (v649315.b220).
Detta blev i större kommuner svårare och svårare att genomföra och från 1918 blev
Kommunalfullmäktige obligatoriska i landskommuner med över 1.500 invånare."

"Kommunalstämma infördes som obligatoriskt organ genom 1862 års förordning om kommunalstyrelse på landet (SFS 1862:13) och kom därmed att helt ersätta den tidigare sockenstämman fr o m 1863-01-01. Tidpunkten för det första sammanträdet med Arjeplogs kommuns kommunalstämma är osäker beroende på att arkivet saknar handlingar för perioden 1874-xxxx. Det första i arkivet bevarade protokollet är daterat 18xx-xx-xx. Sannolikt har dock Arjeplogs kommuns kommunalstämma hållit regelbundna sammanträden också före 18xx-xx-xx.

Det geografiska området för Arjeplogs kommun sammanfaller med området för Arjeplogs socken.

Kommunalstämman utgjorde kommunens beslutande organ och övertog fr o m 1863 beslutanderätten i alla kommunala frågor som inte rörde kyrkan eller skolan. Kommunalstämman utrustades även med en lagligt reglerad beskattningsmakt. Den möjlighet att till ett frivillig organ, kommunalfullmäktige, överlåta delar av kommunalstämmans beslutanderätt kom inte att utnyttjas av Arjeplogs kommun förrän kommunalfullmäktige blev obligatorisk fr o m 1919. Detta innebär också att Arjeplogs kommuns kommunalstämmas kompetensområde betydligt inskränktes fr o m 1919-xx-xx, då Arjeplogs kommuns kommunalfullmäktige höll sitt första sammanträde.

Som ordförande i Arjeplogs kommunalstämma har fungerat:
* (1865) Kyrkoherde [[Pehr Theodor Winnberg]]
* -1887
*1888-1903 Skolmästare [[Frans Fjellström]] (f. 1859, d. 1939)
*1904-1921 Kyrkoherde [[Gustaf Calleberg]] (f. 1861 d. 1925)
*1922-1923 Handlande [[Ernst Edholm]] (f. 1877, d. 1933)
*1924- ännu 1933 Inspektor [[Elof Westermark]] (f. 1881 d. 1955)

Arjeplogs kommuns kommunalstämma höll sitt sista sammanträde 19xx-xx-xx, varefter "...alla ärenden hänskjutes till kommunalfullmäktige".

Arkivet förvaras av Arjeplogs kommunarkiv.

Källor:
Kommunalstämmoprotokoll, A 1:x.
Nordisk familjebok - Konversationslexikon och realencyklopedi, 1911.
"Hundra år under kommunalförfattningarna 1862-1962", 1962.

Arjeplogs kommuns kommunalstämma

2022-07-26T22:31:00Z

Rangius:

Arjeplogs kommuns kommunalstämma

"I och med kommunreformen 1862 upphörde den gamla sockenförvaltningen. I den borgerliga kommunen
var Kommunalstämman det beslutande organet -kommunalstämman ersatte sockenstämman- och byggde
på att alla röstberättigade deltog i kommunens beslut.
Kommunalstämmans huvuduppgifter var att besluta om skatter, avgifter, budget och valen till olika nämnder.
Den förste ordföranden i Arjeplogs kommuns kommunalstämma var kyrkoherden Pehr Theodor Winnberg. Denne nämns som sådan i december 1865 i ett utdrag av kommunalstämmoprotokoll arkiverad i Arjeplogs tingslags häradsrätts arkiv, vol. F I:4 (v649315.b220).
Detta blev i större kommuner svårare och svårare att genomföra och från 1918 blev
Kommunalfullmäktige obligatoriska i landskommuner med över 1.500 invånare."

"Kommunalstämma infördes som obligatoriskt organ genom 1862 års förordning om kommunalstyrelse på landet (SFS 1862:13) och kom därmed att helt ersätta den tidigare sockenstämman fr o m 1863-01-01. Tidpunkten för det första sammanträdet med Arjeplogs kommuns kommunalstämma är osäker beroende på att arkivet saknar handlingar för perioden 1874-xxxx. Det första i arkivet bevarade protokollet är daterat 18xx-xx-xx. Sannolikt har dock Arjeplogs kommuns kommunalstämma hållit regelbundna sammanträden också före 18xx-xx-xx.

Det geografiska området för Arjeplogs kommun sammanfaller med området för Arjeplogs socken.

Kommunalstämman utgjorde kommunens beslutande organ och övertog fr o m 1863 beslutanderätten i alla kommunala frågor som inte rörde kyrkan eller skolan. Kommunalstämman utrustades även med en lagligt reglerad beskattningsmakt. Den möjlighet att till ett frivillig organ, kommunalfullmäktige, överlåta delar av kommunalstämmans beslutanderätt kom inte att utnyttjas av Arjeplogs kommun förrän kommunalfullmäktige blev obligatorisk fr o m 1919. Detta innebär också att Arjeplogs kommuns kommunalstämmas kompetensområde betydligt inskränktes fr o m 1919-xx-xx, då Arjeplogs kommuns kommunalfullmäktige höll sitt första sammanträde.

Som ordförande i Arjeplogs kommunalstämma har fungerat:
* (1865) Kyrkoherde [[Pehr Theodor Winnberg]]
* -1887
*1888-1903 Skolmästare [[Frans Fjellström]] (f. 1859, d. 1939)
*1904-1921 Kyrkoherde [[Gustaf Calleberg]] (f. 1861 d. 1925)
*1922-1923 Handlande [[Ernst Edholm]] (f. 1877, d. 1933)
*1924- ännu 1933 Inspektor [[Elof Westermark]] (f. 1881 d. 1955)

Arjeplogs kommuns kommunalstämma höll sitt sista sammanträde 19xx-xx-xx, varefter "...alla ärenden hänskjutes till kommunalfullmäktige".

Arkivet förvaras av Arjeplogs kommunarkiv.

Källor:
Kommunalstämmoprotokoll, A 1:x.
Nordisk familjebok - Konversationslexikon och realencyklopedi, 1911.
"Hundra år under kommunalförfattningarna 1862-1962", 1962.

Årets Arjeplogare

2022-07-18T13:49:04Z

Rangius:

'''Årets Arjeplogare''' är en utmärkelse som Arjeplogs kommun stiftade 2019 och som delas ut för första gången år 2020.

"Årets Arjeplogare ska utmärkas för att ha inspirerat sin omgivning till förbättring, visat ett stort samhällsengagemang och visat sig vara en utmärkt ambassadör för Arjeplogs kommun."

===Pristagare===
2019: ''Dan Marklund'', ''Elisabeth Lestander'' samt ''Maria Söderberg''

Marklund & Lestander, motivering: "För upptäckten av CWD (avmagringssjuka) på älg i kommunen och deras oförtröttliga arbete med spridande av information till jägare. De har även arbetat framgångsrikt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Svenska jägarförbundet med övervakning av CWD-spridning genom att distribuera och samla in prover från älgar. En god insats för älgjakten som är ett stort fritidsintresse i Arjeplogs kommun."

Söderberg, motivering: "För mångårigt engagemang för Arjeplog kommuns utveckling på bred front. Som
medarrangör av bland annat Top of Arjeplog och Arctic Circle Race har hon gjort
en insats för folkhälsan. Hon har även arrangerat bildande evenemang som lyfter
den lokala historian ur olika perspektiv. Med kreativitet och energi inspirerar hon
alla i sin omgivning och får alla att känna sig välkomna, både bosatt som besökare."

2020: ''Eva Karlberg''
Motivering: "Eva Karlberg är en person som inspirerar sin omgivning, visar ett stort samhällsengagemang och är en utmärkt ambassadör för Arjeplogs kommun och alla Arjeplogare.
Hon har bland annat genom sitt långvariga engagemang för insamlingen för Världens barn inspirerat många människor och utfört insatser som bidrar till att sätta Arjeplog på kartan.
Eva Karlberg har i sitt engagemang gjort berömvärda insatser för vår kommun och är väl förtjänt att utses till årets Arjeplogare."

2021: ''Stefan Hallnor"
Motivering: ”Genom ditt stora engagemang för Arjeplogs ungdomar har du bland annat bidragit till ett breddat fritidsutbud, exempelvis genom en isbana för motorburna ungdomar.”

Arjeplogs församling

2022-07-17T17:37:40Z

Rangius: /* Kyrkoherdar */

'''Arjeplogs församling''' är en församling inom Svenska kyrkan i Luleå stift. Den ingår sedan 2018 i [[Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat]] och ligger i [[Arjeplogs kommun]].

== Administrativ historik ==
Den 24 september 1640 bildades fyra församlingar i Pite lappmark, nämligen Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojokk och Nasafjäll. Den dåvarande Arjeplogs församling omfattade ett mindre område än nuvarande församling i och med att [[Silbojokks församling]] och [[Nasafjälls församling]] bildades, vilka sedermera uppgått i Arjeplogs församling.

I Arjeplogs församling ingick förutom samer från Arjeplogbyn även samer från Laisbyn och Granbyn i Umeå lappmark samt Tuorponbyn i Lule lappmark. År 1776 införlivades Silbojokks församling och Arjeplogs församling har därefter fram till och med 2017 utgjort ett eget pastorat. Från 1928 till den 1 juli 1991 var församlingen delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Arjeplogs kyrkobokföringsdistrikt och Södra Bergnäs kyrkobokföringsdistrikt.

===Pastorat===
* 1640 till 1700: Eget pastorat.
* 1700 till 1735: Moderförsamling i pastoratet Arjeplog och Arvidsjaur
* 1735 till 1776: Moderförsamling i pastoratet Arjeplog och Silbojokk.
* 1776–2017: Eget pastorat.
* 2018–:Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat.[9]

== Kyrkor ==
* Arjeplogs kyrka
* Jäkkviks kapell
* Laisvalls kapell
* Norra Bergnäs kapell
* Silbojokks kyrka
* Slagnäs kyrka
* Södra Bergnäs kyrka
* Västerfjälls kapell

== Kyrkoherdar ==
{| class="wikitable"
|-
! Ämbetstid !! Namn !! Levnadstid !! Övrigt
|-
| 1641–1642 || Petrus Nicolai Turdinus || || Från Bygdeå församling. Möjligen död under vintern 1641/-42 i Arjeplog.
|-
| 1642–1662 || Johannes Olai Hapstadius || –1670 || Från Happsta, Själevad. Senare kyrkoherde i Råneå församling.
|-
| 1662–1697 || Johannes Nicolai Læstadius || ca 1615–1697 || Från Lästa, Ytterlännäs.
|-
| 1698–1719 || Johan Johansson Læstadius || 1664–1730 || Son till företrädaren. Senare kyrkoherde i Silbojokks församling.
|-
| 1719–1731 || Sigvard Mårtensson Granberg || omkr. 1680–1731 || Från Granbyn, Sorsele.
|-
| 1733–1735 || Erik Wallinder || 1704–1765 || Från Vallen, Junsele. Måg till företrädaren. Senare kyrkoherde i Arvidsjaur (1735-1749) och i Åsele (1749-1765).
|-
| 1735–1755 || Johan Johansson Læstadius || 1700–1755 || Son till J. J. Læstadius (1664–1730) ovan. Tidigare kyrkoherde i Silbojokks församling.
|-
| 1758–1775 || Johan Samuelsson Öhrling || 1718–1778 || Från Örträsk, Lycksele. Svåger till företrädaren. Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
|-
| 1775–1805 || Nils Eriksson Sundelin || 1725–1805 || Uppges vara född Jokkmokk.
|-
| 1807–1822 || Nils Sundelin || 1770–1822 || Son till företrädaren.
|-
| 1825–1853 || Carl Johan Fjellström || 1783–1853 || Från Jokkmokk.
|-
| 1857–1875 || Pehr ''Theodor'' Winnberg || 1813–1887 || Från Torp (Västernorrland). Senare kyrkoherde i Arvidsjaurs församling.
|-
| 1875–1878 || ''Carl'' Nathanael Fjellström || 1820–1897 || Son till C. J. Fjellström (1783–1853) ovan. Senare kyrkoherde i Sorsele församling.
|-
| 1879–1889 || ''Magnus'' Theodor Berlin || 1830–1916 || Född i Linsell, Härjedalen. Senare kyrkoherde i Arvidsjaurs församling.
|-
| 1889–1925 || Per ''Gustaf'' Calleberg || 1861–1925 || Från Gunnarsbo, Aspeboda.
|-
| 1927–1953 || ''Robert'' Teofil Svensson || 1889–1953 || Från Sånna, Markaryd.
|-
| 1954–1970 || Paul Olsson Oreland || 1905–1987 || Född i Österby, Edefors.
|-
| 1970–1986 || ''Axel'' Edvard Andreas Andersson || 1925–1992 || Född i Stensträsk, Jörn.
|-
| 1986– || Erik ''Torbjörn'' Larsson || Född 1948 || Född i Eskilstuna.
|-
| || Lars ''Christer'' Svensson || Född 1948 || Född i Mönsterås.
|-
|1998- || Christina Rogstrand || Född ||
|-
|2001-2015 || Anders Mattson || Född ||
|-
| || Westling || Född ||
|-
| 2022- || Mats Björk || Född || Veckopendlar från bostaden i Skellefteå.
|-
|}

Stora Hotellet

2022-07-14T08:53:44Z

Rangius: /* Innehavare */

'''OBS Artikeln innehåller än så länge mest en massa minnesanteckningar'''

Stora Hotellet uppfördes 1942 av Axel Backlund. Innehavare var Gulli Backlund (f.1913).

Telefon: 15. Box 14, Arjeplog. Kyrkostaden 1:134. Senare Drottninggatan 5.

==Innehavare==
*1942- Gulli Backlund-Bohman (ännu 1945)
*början av 50-tal, sköttes av bröderna Åkerlund från Jokkmokk, ägare? drev sen Gästis i Jokkmokk.
*Eugen Backlund
*Fröken Anna Lisa Molin (f.1916 i Gudmundrå), hotellinnehavare (1960)
*(1975 och 1976) Tine (Valentine) Hellander (g.m. Martin), Hotelläg.
*xxxx-1965 Ingmar Hellander, medarbetare?
*60-tal, Tre bröder Stenlund
*(1980) Jan Berglund

[[Kategori:Byggnader]]
[[Kategori:Hotell]]

Set Robert Lundström

2022-07-06T12:39:01Z

Rangius:

'''Set Robert Lundström''', född 9 oktober 1903 i Arjeplogs kyrkostad, stupad 10 mars 1937 i spanska inbördeskriget, var en sjöman, kommunist och soldat.

Lundström föddes i en arbetarfamilj på [[Öberget]] i Arjeplog. Föräldrarna, Johan Oskar Lundström (1871-1962) och Albertina Nilsdotter (1872-1939), kom till Arjeplog år 1897 och kom att bli föräldrar till elva egna barn och ett fosterbarn. Set Robert Lundström var makarnas sjätte barn.

Set Robert Lundström kallades Set under sin uppväxttid, men kallade sig Robert och Rob som sjöman.

I unga år arbetade han i skogen och med stenarbete men längtade bort från Arjeplog. Militärtjänsten gjorde han som sjöman i Stockholm och tjänstgjorde som artillerimatros, andra klassens sjöman, vid 4:e matroskompaniet i Stockholm 1921-1924. Han kom senare att jobba på olika båtar.

Set Robert Lundström emigrerat till Kanada 1929. Som övertygad kommunist deltog han i revolutionära rörelser i Mexiko och under frihetshjälten Sandino i Nicaragua. [Norrskensflamman ...] År 1934 deltog han i den sjötransportarbetarstrejken i San Francisco. Under den stora sjömansstrejken häktades han i Los Angeles för agitation och satt fängslad under tre månader och utvisades därefter från USA. [Norrskensflamman 1937-03-30]

År 1935 återkom han till Sverige och skrevs in i Piteå sjömanshus. Han var en tid verksam i Göteborg och var 1936 kassör i Göteborgs Kommunistiska Sjömansklubb [Norrskensflamman ...] och tillhörde Svenska sjöfolksförbundets Göteborgsavdelning. Fackförbundet hade år 1933 för att motverka kommunisternas inflytande krävt att alla medlemmar skulle skriva under en lojalitetsförbindelse eller eljest uteslutas. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_sjöfolksförbundet]

Han deltog som frivillig i spanska inbördeskriget i kampen mot fascismen. Vid striderna på Madridfronten blev han den 10 mars 1937 skjuten i bröstet och avled strax därpå - vid 33 års ålder.

Set Robert Lundström begravdes i en massgrav i Spanien.

Set Robert Lundström

2022-07-04T21:49:14Z

Rangius:

'''Set Robert Lundström''', född 9 oktober 1903 i Arjeplogs kyrkostad, stupad 10 mars 1937 i spanska inbördeskriget, var en sjöman, kommunist och soldat.

Lundström föddes i en arbetarfamilj på [[Öberget]] i Arjeplog. Föräldrarna, Johan Oskar Lundström (1871-1962) och Albertina Nilsdotter (1872-1939), kom till Arjeplog år 1897 och kom att bli föräldrar till elva egna barn och ett fosterbarn. Set Robert Lundström var makarnas sjätte barn.

Set Robert Lundström kallades Set under sin uppväxttid, men kallade sig Robert och Rob som sjöman.

I unga år arbetade han i skogen och med stenarbete men längtade bort från Arjeplog. Militärtjänsten gjorde han som sjöman i Stockholm och tjänstgjorde som artillerimatros, andra klassens sjöman, vid 4:e matroskompaniet i Stockholm 1921-1924. Han kom senare att jobba på olika båtar.

Set Robert Lundström emigrerat till Kanada 1929. Som övertygad kommunist deltog han i revolutionära rörelser i Mexiko och under frihetshjälten Sandino i Nicaragua. [Norrskensflamman ...] År 1934 deltog han i den sjötransportarbetarstrejken i San Francisco. Under den stora sjömansstrejken häktades han i Los Angeles för agitation och satt fängslad under tre månader och utvisades därefter från USA. [Norrskensflamman 1937-03-30]

År 1935 återkom han till Sverige och skrevs in i Piteå sjömanshus. Han var en tid verksam i Göteborg och var 1936 kassör i Göteborgs Kommunistiska Sjömansklubb. [Norrskensflamman ...]

Han deltog som frivillig i spanska inbördeskriget i kampen mot fascismen. I striden vid Madridfronten blev han i mars 1937 skjuten i bröstet och avled strax därpå.

Set Robert Lundström begravdes i en massgrav i Spanien.

Set Robert Lundström

2022-07-04T21:14:54Z

Rangius:

'''Set Robert Lundström''', född 9 oktober 1903 i Arjeplogs kyrkostad, stupad 10 mars 1937 i spanska inbördeskriget, var en sjöman, kommunist och soldat.

Lundström föddes i en arbetarfamilj på [[Öberget]] i Arjeplog. Föräldrarna, Johan Oskar Lundström (1871-1962) och Albertina Nilsdotter (1872-1939), kom till Arjeplog år 1897 och kom att bli föräldrar till elva egna barn och ett fosterbarn. Set Robert Lundström var makarnas sjätte barn.

Set Robert Lundström kallades Set under sin uppväxttid, men kallade sig Robert och Rob som sjöman.

I unga år arbetade han i skogen och med stenarbete men längtade bort från Arjeplog. Militärtjänsten gjorde han som sjöman i Stockholm och tjänstgjorde som artillerimatros, andra klassens sjöman, vid 4:e matroskompaniet i Stockholm 1921-1924. Han kom senare att jobba på olika båtar.

Set Robert Lundström emigrerat till Kanada 1929. År 1934 deltog han i den sjötransportarbetarstrejken i San Francisco. Under den stora sjömansstrejken häktades han i Los Angeles för agitation och satt fängslad under tre månader och utvisades därefter från USA. [Norrskensflamman 1937-03-30]

Som övertygad kommunist deltog han i revolutionära rörelser i Mexiko och under frihetshjälten Sandino i Nicaragua. [Norrskensflamman ...]

Under senaste tiden före avresan till Spanien var Lundström kassör i Göteborgs Kommunistiska Sjömansklubb. [Norrskensflamman ...]

År 1935 återkom han till Sverige och skrevs in i Piteå sjömanshus. Han deltog som frivillig i spanska inbördeskriget i kampen mot fascismen. Där blev han emellertid skjuten till döds 1937 och kom att begravas i Spanien.

Nannas i Arjeplog AB

2022-06-25T18:21:35Z

Rangius: Skapade sidan med ''''Nannas i Arjeplog AB''' registrerades 21 juni 2022 hos Bolagsverket. Företaget har sitt säte i Arjeplog och verksamheten ska vara "handel med dam-, herr- och barnkläder...'

'''Nannas i Arjeplog AB''' registrerades 21 juni 2022 hos Bolagsverket.

Företaget har sitt säte i Arjeplog och verksamheten ska vara "handel med dam-, herr- och barnkläder samt kosmetika, smycken och prydnadsföremål".

Bolaget har ett aktiekapital på 50 000 kronor.

Företrädare är Mari Teres Ögren, 48 år, som är styrelseledamot samt Johnny Ögren, 55 år, som är styrelsesuppleant.

Fullständig verksamhetsbeskrivning för Nannas i Arjeplog AB lyder: "Företaget ska bedriva handel med dam-, herr- och barnkläder samt kosmetika, smycken och prydnadsföremål. Företaget ska även bedriva tryckeri och dekalverksamhet samt därmed förenlig verksamhet."

Citat från Norran.se 22 JUNI 2022 07:58
https://norran.se/naringsliv/nyetableringar/artikel/nystartat-handelsforetag-i-arjeplog/lzwq8zzl

Jäckviks Skoterförening

2022-05-29T09:42:27Z

Rangius:

'''Jäckviks Skoterförening''' är en ideell intresseförening i [[Jäckvik]]. Föreningen registrerades 2001-01-16.

Organisationsnummer: 897002-0007
Adress: Byavägen 5, 938 95 Jäckvik

[Källa: Bolagsfakta]

Jäckviks Skoterförening

2022-05-29T09:36:15Z

Rangius: Skapade sidan med ''''Jäckviks Skoterförening''' är en ideell intresseförening i Jäckvik. Föreningen bildades 2001-01-16. Organisationsnummer: 897002-0007 Adress: Byavägen 5, 938 95...'

'''Jäckviks Skoterförening''' är en ideell intresseförening i [[Jäckvik]]. Föreningen bildades 2001-01-16.

Organisationsnummer: 897002-0007
Adress: Byavägen 5, 938 95 Jäckvik

[Källa: Bolagsverket]

Simon Andersson

2022-05-22T00:14:13Z

Rangius:

Simon Andersson, född 23 september 1896 i Arjeplogs kyrkostad, död 30 maj 1966 i Arjeplogs kyrkostad, var [[skräddare]]mästare i Arjeplog. Han var son till byggnadsbetaren Anders Henriksson (1855–1929) och dennes hustru Matilda f.Eklund (1867–1944), som var bosatta på [[Öberget]] i Arjeplogs kyrkostad.

Simon Andersson började sin verksamhet med skrädderirörelse 1 oktober 1916. Rörelsen hade en tid två anställda. Innehavare av Herr- & Damskrädderi, Arjeplog. Utbildades i yrket hos Burman i Skellefteå. Konditionerat i Boden samt i Norge. Genomgått Stockholms Tillskärarakademi 1923, mästarkurs 1938 samt diverse kurser per korrespondens.

Simon Andersson hade skrädderiet i den så kallade [[Jutisstugan]] på [[Kyrkholmen]], innan han senare flyttade till ett hus som han själv låtit uppföra vid sedermera [[Drottninggatan]] i Arjeplogs centrum. Hans syster Henrietta hjälpte till med skrädderiet. De hade även lärlingar, bland annat Evert Westerlund (kallad "Lillskräddarn") i Loholm. [Artur Laestander okt 1985] Huset vid Drottninggatan står ännu kvar. På gården fanns en större gunga som barnen på samhället gärna använde.

Simon var även herrfrisör på 1920- och 1930-talen.

Då den första [[arbetsförmedlingen]] vid mitten av 1940-talet inrättades i Arjeplog var Simon Andersson dess första ombud. Han var även verksam en tid som sekreterare och suppleant och sedermera styrelsemedlem i Arjeplogs kooperativa handelsförening u.p.a. Även styrelseledamot i Arjeplogs erkända sjukkassa. Ordförande i Arjeplogs Hantverksförening.

Porträttgalleri från Norrbottens län 1937

=== Spanska sjukan ===
Simon Andersson var frisk under den tid då spanska sjukan härjade i Arjeplog vårvintern 1920. Han gjorde stora insatser att hjälpa de sjuka, reste runt i gårdarna med medicin och tog hand om de sjukas kreatur.

=== Andra världskriget ===
Från 1942 kom många flyktingar till Arjeplog över Norge, som då blivit ockuperat av Tyskland. Simon Andersson hjälpte många flyktingar och såg till att de fick vård och annan hjälp. Han erhöll flera gåvor av flyktingar, däribland en balsampoppel som Simon lät plantera i närheten av sitt hus, vid hörnet av Drottninggatan och Lugnetvägen. Trädet växte upp och fick stå kvar som kulturminne fram till dess den sensommaren 1999 blåste omkull. Simon Andersson erhöll medalj och diplom för sina insatser under krigsåren.

Ballastviken Bygg och Allservice AB

2022-04-24T00:37:44Z

Rangius: Skapade sidan med ''''Ballastviken Bygg och Allservice AB''' har angett följande som verksamhetsbeskrivning: "Bolaget skall bedriva byggnadsverksamhet, fastighetsskötsel, försäljning av byg...'

'''Ballastviken Bygg och Allservice AB''' har angett följande som verksamhetsbeskrivning:

"Bolaget skall bedriva byggnadsverksamhet, fastighetsskötsel, försäljning av byggvaror, fordonsreparationer, samt därmed förenlig verksamhet."

Bolaget, som registrerades hos Bolagsverket den 21 april, har sitt säte i Arjeplog.

Företaget har ett aktiekapital på 25 000 kronor.

Styrelseledamot är Per Lundqvist, 56 år. Styrelsesuppleant är Gunilla Holmbom, 56 år
(Norran.se 22 april 2022)

Arjeplogs församling

2022-04-15T08:27:19Z

Rangius: /* Kyrkoherdar */

'''Arjeplogs församling''' är en församling inom Svenska kyrkan i Luleå stift. Den ingår sedan 2018 i [[Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat]] och ligger i [[Arjeplogs kommun]].

== Administrativ historik ==
Den 24 september 1640 bildades fyra församlingar i Pite lappmark, nämligen Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojokk och Nasafjäll. Den dåvarande Arjeplogs församling omfattade ett mindre område än nuvarande församling i och med att [[Silbojokks församling]] och [[Nasafjälls församling]] bildades, vilka sedermera uppgått i Arjeplogs församling.

I Arjeplogs församling ingick förutom samer från Arjeplogbyn även samer från Laisbyn och Granbyn i Umeå lappmark samt Tuorponbyn i Lule lappmark. År 1776 införlivades Silbojokks församling och Arjeplogs församling har därefter fram till och med 2017 utgjort ett eget pastorat. Från 1928 till den 1 juli 1991 var församlingen delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Arjeplogs kyrkobokföringsdistrikt och Södra Bergnäs kyrkobokföringsdistrikt.

===Pastorat===
* 1640 till 1700: Eget pastorat.
* 1700 till 1735: Moderförsamling i pastoratet Arjeplog och Arvidsjaur
* 1735 till 1776: Moderförsamling i pastoratet Arjeplog och Silbojokk.
* 1776–2017: Eget pastorat.
* 2018–:Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat.[9]

== Kyrkor ==
* Arjeplogs kyrka
* Jäkkviks kapell
* Laisvalls kapell
* Norra Bergnäs kapell
* Silbojokks kyrka
* Slagnäs kyrka
* Södra Bergnäs kyrka
* Västerfjälls kapell

== Kyrkoherdar ==
{| class="wikitable"
|-
! Ämbetstid !! Namn !! Levnadstid !! Övrigt
|-
| 1641–1642 || Petrus Nicolai Turdinus || || Från Bygdeå församling. Möjligen död under vintern 1641/-42 i Arjeplog.
|-
| 1642–1662 || Johannes Olai Hapstadius || –1670 || Från Happsta, Själevad. Senare kyrkoherde i Råneå församling.
|-
| 1662–1697 || Johannes Nicolai Læstadius || ca 1615–1697 || Från Lästa, Ytterlännäs.
|-
| 1698–1719 || Johan Johansson Læstadius || 1664–1730 || Son till företrädaren. Senare kyrkoherde i Silbojokks församling.
|-
| 1719–1731 || Sigvard Mårtensson Granberg || omkr. 1680–1731 || Från Granbyn, Sorsele.
|-
| 1733–1735 || Erik Wallinder || 1704–1765 || Från Vallen, Junsele. Måg till företrädaren. Senare kyrkoherde i Arvidsjaur (1735-1749) och i Åsele (1749-1765).
|-
| 1735–1755 || Johan Johansson Læstadius || 1700–1755 || Son till J. J. Læstadius (1664–1730) ovan. Tidigare kyrkoherde i Silbojokks församling.
|-
| 1758–1775 || Johan Samuelsson Öhrling || 1718–1778 || Från Örträsk, Lycksele. Svåger till företrädaren. Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
|-
| 1775–1805 || Nils Eriksson Sundelin || 1725–1805 || Uppges vara född Jokkmokk.
|-
| 1807–1822 || Nils Sundelin || 1770–1822 || Son till företrädaren.
|-
| 1825–1853 || Carl Johan Fjellström || 1783–1853 || Från Jokkmokk.
|-
| 1857–1875 || Pehr ''Theodor'' Winnberg || 1813–1887 || Från Torp (Västernorrland). Senare kyrkoherde i Arvidsjaurs församling.
|-
| 1875–1878 || ''Carl'' Nathanael Fjellström || 1820–1897 || Son till C. J. Fjellström (1783–1853) ovan. Senare kyrkoherde i Sorsele församling.
|-
| 1879–1889 || ''Magnus'' Theodor Berlin || 1830–1916 || Född i Linsell, Härjedalen. Senare kyrkoherde i Arvidsjaurs församling.
|-
| 1889–1925 || Per ''Gustaf'' Calleberg || 1861–1925 || Från Gunnarsbo, Aspeboda.
|-
| 1927–1953 || ''Robert'' Teofil Svensson || 1889–1953 || Från Sånna, Markaryd.
|-
| 1954–1970 || Paul Olsson Oreland || 1905–1987 || Född i Österby, Edefors.
|-
| 1970–1986 || ''Axel'' Edvard Andreas Andersson || 1925–1992 || Född i Stensträsk, Jörn.
|-
| 1986– || Erik ''Torbjörn'' Larsson || Född 1948 || Född i Eskilstuna.
|-
| || Lars ''Christer'' Svensson || Född 1948 || Född i Mönsterås.
|-
| || NN || Född ||
|-
| || Anders Mattson || Född ||
|-
| || NN || Född ||
|-
| 2022- || Mats Björk || Född || Veckopendlar från bostaden i Skellefteå.
|-
|}

Kiosker

2022-04-08T23:49:18Z

Rangius: Skapade sidan med 'Kiosk ===Kiosker i Arjeplog=== Astrid Karlman ansökte som änka hösten 1944 om tillstånd att bedriva kioskhandel på sin tomt på [Kyrkholmen] (kvarteret 22). Kioskverksa...'

Kiosk

===Kiosker i Arjeplog===

Astrid Karlman ansökte som änka hösten 1944 om tillstånd att bedriva kioskhandel på sin tomt på [Kyrkholmen] (kvarteret 22). Kioskverksamheten bedrevs i boningshuset.

===Kiosker i Laisvall===

Arjeplogs kommunalnämnds turistutskott

2022-04-07T21:58:50Z

Rangius:

'''Arjeplogs kommunalnämnds turistutskott''' höll sitt första protokollförda möte 26 februari 1964. Turistutskottet ersattes i och med ingången av år 1971 med [[Arjeplogs kommuns turist- och fritidsnämnd]].

===Ordföranden===
1964-1970, Sigvard Sundström

Arjeplogs kommunalnämnds turistutskott

2022-04-07T21:28:44Z

Rangius:

'''Arjeplogs kommunalnämnds turistutskott''' höll sitt första protokollförda möte 26 februari 1964. Turistutskottet ersattes i och med ingången av år 1971 med Arjeplogs kommuns turist- och fritidsnämnd.

===Ordföranden===
# 1964-1970, Sigvard Sundström

Arjeplogs kommunalnämnds turistutskott

2022-04-07T20:21:43Z

Rangius: Skapade sidan med ''''Arjeplogs kommunalnämnds turistutskott''' höll sitt första protokollförda möte 26 februari 1964. ===Ordföranden=== # 1964- (ännu 1970), Sigvard Sundström'

'''Arjeplogs kommunalnämnds turistutskott''' höll sitt första protokollförda möte 26 februari 1964.

===Ordföranden===
# 1964- (ännu 1970), Sigvard Sundström

Arjeplogs kommuns turistnämnd

2022-04-07T20:15:35Z

Rangius: Skapade sidan med ''''Arjeplogs kommuns turistnämnd''' hade sitt första protokollförda möte 13 januari 1956. Nämnden var verksam fram till utgången av år 1963 och ersattes fr.o.m. 1964 av...'

'''Arjeplogs kommuns turistnämnd''' hade sitt första protokollförda möte 13 januari 1956. Nämnden var verksam fram till utgången av år 1963 och ersattes fr.o.m. 1964 av [[Arjeplogs kommunalnämnds turistutskott]].

===Ordföranden===
*1956-1959, Börje Granström
*1960-1963, Sven Andén

Kronolänsman

2022-03-25T23:22:22Z

Rangius: /* Byalänsmän i Luokta lappby */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i [[Bukt]], Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*16??-1704 Johan Tomasson ??
* ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''', född ca 1685, död ca 1716. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
* ????-1733 '''Johan Johansson''', född 1694, död 1760. Nybyggare i [[Båtsjaur]], Arjeplog.
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - 1699 '''Anund Andersson''' (död 1699) i Mattejaur
(Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
* (1800 gamla byal) '''Pål Jonsson'''
*åtm 1800 '''Per Nilsson Tjånk''' (1762-1823)
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
* åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Ken Långdahl AB

2022-03-25T09:41:38Z

Rangius: Skapade sidan med 'Företagets egen beskrivning av verksamheten anges vara: "Företaget ska äga aktier i andra bolag." Bolaget, som registrerades hos Bolagsverket den 23 mars, har sitt säte i...'

Företagets egen beskrivning av verksamheten anges vara: "Företaget ska äga aktier i andra bolag."

Bolaget, som registrerades hos Bolagsverket den 23 mars, har sitt säte i Arjeplog.

Ken Långdahl AB har ett aktiekapital på 25 000 kronor.

Företrädare är Ken Långdahl, 37 år, som är styrelseledamot samt Conny Långdahl, 35 år, som är styrelsesuppleant.

Källa: Norran.se 2022-03-24 kl 18.23

Tingshus

2022-03-12T09:11:38Z

Rangius:

Tingshus är en domstolsbyggnad för allmän underrätt.

I Arjeplog har domstolsförhandlingar hållits åtminstone från och med januari 1642.

Sockenstämman 1823-03-29 § 8 meddelar oss att tinget hållits i skolegården men beslöts att gamla prästgården "hwarest altid förut de förre Häradshöfdingarne plägat förrätta tingen, till nästa höst undergå ordentlig reparation ..."

1824-04-17 § 6 s.68 KI:1 - "Då icke sällan händer, att Tingshusen, genom dess begagnande till annat ändamål, än till hvilket de egentligen böra tjena, komma i oordning, ansåg Socknemännen för nödwändigt, att desse hus emellan tingen tillslutas, men i händelse någon under tiden wille hålla Brölopp därstädes wore det honom ej otillåteligt, om han enligt 11 § af Sockenstämmo protcollet för 1823 i hyra erlägger 3 Rdr Rglds."

Tinget i Arjeplog i februari 1830 hölls i "... den til Tingshus begagnade gamla Prestgårdsbyggningen på Kyrkoplatsen".

Vid sockenstämman 18310828 § 3 ang föreskrift punkt 7: till tingshusens upplysning under marknaden skall 1/2 lispund? ljus presteras, nämligen 3 marker för fogdens rum, och 7 marker för domarens jämte tingssalen, samt 7 famnar ved till eldning. Dessa utbjudas på entreprenadauktion till minstbjudande. Den som åtager sig vedens anskaffande ska även dra försorg om att rummen är uppeldade när tingsherrskapet kommer. Ocvj den åtar sig ljusens anskaffande ska överlämna dem här till fogde och domare. Tingshusens skurning och klemning upplåtes även på e-auktion till minstbjudande. Till uppassare för fogde och häradshövding ska 4 s.k. skickare vara, två för vardera. de ska tjänstgöra turvis och få i arvode ur sockenkassan 2 rdr banco vardera.

Vid stämman 18450512 nämns att gamla tingshuset som ska rivas har en källarkammare, så nån sorts källare fanns.

År 1860 nämns tingshuset vara beläget på "Knabben". (AII:2, s.635)

===Arbetas in i annan artikel===
Inför tinget hölls en särskild gudstjänst för de tjänstgörande i domstolen, så kallad tingspredikan eller rättegångsgudstjänst. "I enlighet med 1686 års kyrkolag skulle varje verksamhetsår i tingsrätten inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler eller på tingsstället. Detta var obligatoriskt fram till 1990."

===Tingsstuga 1708===
1708 ny tingsstuga ska byggas, åtog sig klockaren Olof Lestadius, nyb Nils Pålsson, Michell andersson och Sjul Jacobsson att uppsätta till nästa år. Trol ting.

Ting 17590127: genom auktion lät befallningsman Renhorn sälja gamla tingsstugan och fogdestugan, utom murstenarna, teglet, spjäll och järnsmide samt fönstren till fogdestugan. Gamla tingsstugan inropades av khde Öhrling, skolmästaren Fjällström den andra stugan. Per Z inropade ett fönster.

===Tingshus 1845===
Vid sockenstämman den 11 februari 1844 behandlades frågan om sockenmännen var hugade att uppföra "... en ny tingsbyggnad, bestående af sal och 2ne kamrar lämpligt stora ..." varpå stämman framhöll att det var "... af nöden påkallad ..." och skulle sättas upp så snart det var möjligt. Ett rum skulle vara till kronobefallningsman P Forsell till uppbördsrum. Detta hade föranletts av häradshövding Euréns begäran tidigare samma dag hos kyrkoherden att kalla till sockenstämma för att höra om sockenmännen själva inser och finner att "Tingshuset är förfallet och utruttnadt, så att det ej kan bebos". Någon ny byggnad hade ännu inte uppförts i februari 1845, men då köpte stämman den byggnad som vice pastor ulrik Sundelin ägt på Knabben för 200 rdr rgs och som tydligen då tänktes ingå i det nya tingshuset som skulle uppföras. (KI:2)

Sockenstämma 18450324: Sedan gamla tingshusbyggningen var, för sin bofällighet utdömd, och församlingens ledamöter å dennas ställe, redan upphandlat Hr Mag Sundelins, å Knabben, byggning, vilken dock för de få rum, densamma innehöll, skulle med en större sal tillsättas, företogs nu besiktning på nämnde gamla tingshusbyggnings innanreden, om tilläventyrs tak- och golvbrädor ej av förruttnelse voro så angripna, att desammakunde begagnas i den nya tingssalen som denna vår skulle upptimmras. Taket och golvet i salen jämte 2 par fönster och dörren därstädes, jämte rote ochj näver, samt alla murar skulle undantaagas och hela den övriga byggnaden på entreprenad försäljas till den mestbjudande. Ingen ville buda, försäljningen framsköts. Daniel Z åtog sig att för 2 rdr banko uppforsla 60 st stockar tre åsar och 2 bjälkar från drivhusviken till den nya inköpta tingsbyggningen.

Nu blir tingshuset på Knabben, tidigare i mer närhet till kyrkan. Sockenstämman 18450427 (KI:2, s.140) nämns att gamla tingshuset ska rivas, vilket gjordes av Emanuel Olofsson, johan johansson i racksund, Erik Vallström, Gustaf Granström och Carl Er. Burman. Tegel till murarna som fanns återanvändes till den nya byggnaden. För byggnationen av den nya tingssalen var Mattias Vallström i Båtsjaur byggmästare och erhöll som sådan 40 sk banco per dag och de övriga som var med i att upptimra och täcka nya tingssalen var förutom Mattias Vallström kronolänsman Fredrik Holmström, Erik Burman i Galtisjaur samt Johan Karlberg.

Den 31 maj 1896 nämns tingshuset vara i obrukbart skick på grund av det trasiga taket. Handlanden [[Jonas Edholm]] åtog sig då att för 35 kronor riva tingshusets gamla brädtak och ersätta det med ett nytt. Arbetet skulle vara klart senast den 20 juni. [Kommunalstämman 31 maj 1896 § 1] Edholm åtog sig även att försöka reparera de brister å murarna i tingshuset. [§ 4] Sockenstämman 1898-11-20 § 1 nämns att tingshuset har genom reparationer ställts i sådfant skicka tt det kan användas till sitt ändamål under närmaste framtid. "Som dock tingssalen är allt för otillräcklig och dessutom i sagde byggnad saknas beboeliga rum för domhafvanden, kronouppbördsman, åklagaren m.fl. [...] inses lätt behofvetaf ett nytt tidsenligare tingshus."

Den 23 mars 1900 noterades i Luleposten att tingshuset och häradshäktet i Arjeplog "... stå ännu utan stöttar ..." trots att de båda en längre tid varit fallfärdiga. Tingshuset revs 1903 för att ge plats ett åt ett nybyggt tingshus.

År 1901 hölls ting i tillfällig tingslokal i gamla skolhuset.

===Tingshus 1903===
Den 29 mars 1902 beslöt Arjeplogs kommunalstämma att nytt tingshus och häradshäkte skulle uppföras, emedan dessa var mer eller mindre fallfärdiga. Saknat såna lokaler (enligt Norrbottensposten 19020410)

I december 1902 annonserades om anbud där den minstfordrande skulle erbjudas bygga det nya tingshuset. Enligt ritningarna av samma år skulle tingshuset inrymma tingssal, brandsäker arkivlokal, fyra ytterligare rum i nedre våningen samt en sal och två större rum i övre våningen. Samma anbud avsåg även uppförandet av nytt häradshäkte. I annonsen i Norrbottens-Kuriren 1902-12-27 noteras att "Erforderligt virke, utstämpladt vid sjön Lulebotten, cirka 1,3 mil från kyrkoplatsen, tillhandahålles blifvande entreprenör fritt å rot: öfriga materialier skola af entreprenören själf anskaffas och bekostas." Det var socknens allmänningsdelägare som medgav att virket fick tas till de nya byggnaderna.

Den 15 januari 1903 antog kommunalstämman handl. Jonas Edholms anbud att för 20 000 kronor uppföra nytt tingshus och häradshäkte och "till byggnadskommitté utsågs kyrkoherden G. Calleberg; handl. E. Westermark och doktor R. Godenius med hemmansägaren C. F. Holmström i Bougt och skolmästaren P. Pettersson, som suppleanter. (Norrbottensposten 1903-02-02, s. 2)

Efter ritningar av byggmästare ''Felix'' Betalis Holmström (1856-1936) i Örnsköldsvik. Felix Holmström hade låtit uppföra åren 1900-1902 Arvidsjaurs kyrka och kom senare att vara byggmästare för Gideå kyrka.

===Tingsbacka===

Det gamla tingshuset revs och gav plats till den nya kommunalbygget [[Tingsbacka]].

Kronolänsman

2022-02-26T17:27:13Z

Rangius: /* Byalänsmän i Arjeplogs lappby */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i [[Bukt]], Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*16??-1704 Johan Tomasson ??
* ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''', född ca 1685, död ca 1716. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
* ????-1733 '''Johan Johansson''', född 1694, död 1760. Nybyggare i [[Båtsjaur]], Arjeplog.
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - ännu 1701 '''Anund Andersson''' i Mattejaur (Anund Anundson) (Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)!! 1702,03,04?
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
* (1800 gamla byal) '''Pål Jonsson'''
*åtm 1800 '''Per Nilsson Tjånk''' (1762-1823)
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
* åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Kronolänsman

2022-02-26T17:24:59Z

Rangius: /* Kronolänsmän i Arjeplog */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i [[Bukt]], Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
*åtm 1730 '''Johan Johansson''' i Kasker
*16??-1704 Johan Tomasson ?
*ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''' (omkr. 1685-1716) ?
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - ännu 1701 '''Anund Andersson''' i Mattejaur (Anund Anundson) (Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)!! 1702,03,04?
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
* (1800 gamla byal) '''Pål Jonsson'''
*åtm 1800 '''Per Nilsson Tjånk''' (1762-1823)
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
* åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Dress and more

2022-01-27T13:27:49Z

Rangius: Skapade sidan med ''''Dress and More''' är en butik i centrala Arjeplog som öppnades den 8 oktober 2021. I butiken saluförs bland annat kläder, skor, smycken och leksaker. Familjen som star...'

'''Dress and More''' är en butik i centrala Arjeplog som öppnades den 8 oktober 2021. I butiken saluförs bland annat kläder, skor, smycken och leksaker.

Familjen som startade butiken började även senare samma år med en Foodtruck som säljer snabbmat. Foodtrucken står vid Shell.

Arjeplogar'n

2022-01-27T13:16:57Z

Rangius:

Arjeplogar'n är en lokal tidning som delas ut gratis till alla hushåll och företag i Arjeplogs kommun sedan 1992. Tidningen innehåller bland annat reportage, lokal reklam, insändare och notiser om kommande event.

År 2022 firar Arjeplogar'n 30-årsjubileum vilket uppmärksammas på olika sätt.

I slutet av år 2016 köpte Mona Piribauer Arjeplogar'n.

Marknad

2022-01-20T22:24:03Z

Rangius:

'''Marknad''' ...

Sannolikt hölls första marknaden i Arjeplog år 1642. Detta ...

Marknaden ställdes in 2021 på grund av coronapandemin.

===Arjeplogs höstmarknad===
Hölls första gången år 1979, 5-7 oktober (år 1978 enl artikel från 2020). År 1980 var den 3-5 oktober 1980. Höstmarknaden 2020 ställdes in pga coronapandemin, men hölls 2021.

----------
Fram till mitten av 1800-talet fick handel endast bedrivas i städer. På platser som låg långt från en stad hade staten gett tillstånd till årliga marknader, som varade någon eller ett par dagar. Men även för städer med ganska litet affärsliv blev den årliga marknaden viktig. För många människor var marknadsbesöket enda möjligheten till inköp av sådant man inte kunde framställa själv.

En marknad kunde vara frimarknad (där alla städers borgare hade rätt att bedriva handel) eller enskild marknad (där endast borgarna i en stad hade denna rätt). Från 1802 blev alla marknader frimarknader.

Förutom de nödvändiga inköpen blev marknaderna också ett folknöje samt en plast där man mötte folk och fick höra nyheter från överheten. [---]

De flesta marknader hölls i samband med kyrkliga högtider och många hade långa traditioner, ibland ända tillbaks till medeltiden. Särskilt i norr hölls de mestadels vintertid, eftersom man då hade mindre arbete i jordbruket och vintervägar över islagda sjöar kortade avstånden.

I och med att lanthandel blev tillåtet vid mitten av 1800-talet och städernas butiksgator växte, förlorade marknaderna allt mer i betydelse. En bit inpå 1900-talet hade folknöjet ofta blivit den viktigaste delen, även om kreaturshandeln ännu kunde vara betydande. Det är vid denna tid som Emil i Lönnebergas besök av Vimmerby Marknad på bilden, utspelar sig. Emil handlar på auktion, dricker sockerdricka och lyckas avsluta det stora slagsmålet som, likt alla år, inletts av den beryktade ”Bulten i Bo”.

[---]

Författare: Edward Blom & Anders Johnson
http://www.handelnshistoria.se/historien/olika-sorters-handel/marknadsvasendet/

Siri Sundström

2022-01-20T18:25:56Z

Rangius:

'''''Siri'' Margreta Sundström''', född Nyberg 17 mars 1892 i [[Båtsjaur]], Arjeplog, död 16 januari 1976 i [[Arjeplogs kyrkostad]], var barnmorska i Arjeplogs kommun 1919-1962 och mottagare av Vasaorden 1970.

Siri Sundström var dotter till Olof Nyberg och Johanna f. Abrahamsson. Hon gifte sig med [[Arvid Sundström]] (1890-1956) och blev mor till tvillingarna [[Olof Sundström]] och [[David Sundström]].

Siri Nyberg gick barnmorskeskola i Stockholms södra BB 1914-15 och anställdes som distriktsbarnmorska i Arjeplog 1915. (Kan det stämma?)

Ledamot av barnavårdsnämnden från 1922, fattigvårdsstyrelsen från 1924 och socialnämnden från 1957.

=== Utmärkelser ===
*Kungliga patr. sällsk:s GM 2:dra storlek 1943.
*Guldbrosch från Landstinget 1956.
*Ledamot i Vasaorden 1970.

Eklund & Bergdahl

2022-01-09T20:41:38Z

Rangius: Skapade sidan med ''''Handelsbolaget Eklund & Bergdahl''' i Arjeplog hade butik på Kyrkholmen på 1940- och 1950-talen.'

'''Handelsbolaget Eklund & Bergdahl''' i Arjeplog hade butik på Kyrkholmen på 1940- och 1950-talen.

Arjeplogs sommarkoloni och barnhem

2022-01-09T20:30:07Z

Rangius: /* Barnhemsverksamheten 1921-1940 */

'''Arjeplogs sommarkoloni och barnhem''' var en stiftelse som bildades 1922 med landshövdingen som ordförande. Stiftelsen bildades för driften av [[Arjeplogs barnhem]] på Lugnet iordningställts för de barn som blivit föräldralösa efter spanska sjukans härjning i Arjeplog 1920.

===Barnhemsverksamheten 1921-1940===
Som föreståndare vid Arjeplogs barnhem från 1922 var [[Arvid Svanberg]]. Därefter Ebba Johanna Westerlund (1889) som själv blev änka på grund av spanska sjukan. hon blev sedermera husa och 1924 blev nya föreståndarinnan Maria Gustava Teresia Fredriksson (f.1890 i Stockholm). Hon kom att gifta sig med vandringsrättaren [[Jakob Alnqvist]] i Arjeplog.
Barnhemsverksamheten lades ned 1940. År 1953 överläts tomten med fastigheten till Arjeplogs kommun.
Biträde sedan starten var Signe Augusta From (f.1900) som 1925 flyttade till Umeå stad.

Arjeplogs kommunalnämnds protokoll 1949-05-05 § 7:
"Folkskolestyrelsen hade i princip överenskommit med styrelsen för Arjeplogs barnkoloni om att kolonien skulle till kommunen överlåta barnhemmet Lugnets åbyggnader och inventarier jämte ett hektar tomtmark. Kommunen skulle där även framdeles i egen regi inackordera skolbarn."

Stora Hotellet

2022-01-08T11:17:47Z

Rangius:

'''OBS Artikeln innehåller än så länge mest en massa minnesanteckningar'''

Stora Hotellet uppfördes 1942 av Axel Backlund. Innehavare var Gulli Backlund (f.1913).

Telefon: 15. Box 14, Arjeplog. Kyrkostaden 1:134. Senare Drottninggatan 5.

==Innehavare==
*1942- Gulli Backlund
*början av 50-tal, sköttes av bröderna Åkerlund från Jokkmokk, ägare? drev sen Gästis i Jokkmokk.
*Eugen Backlund
*Fröken Anna Lisa Molin (f.1916 i Gudmundrå), hotellinnehavare (1960)
*(1975 och 1976) Tine (Valentine) Hellander (g.m. Martin), Hotelläg.
*xxxx-1965 Ingmar Hellander, medarbetare?
*60-tal, Tre bröder Stenlund
*(1980) Jan Berglund

[[Kategori:Byggnader]]
[[Kategori:Hotell]]

Tingshus

2022-01-03T22:06:44Z

Rangius: /* Tingshus 1845 */

Tingshus är en domstolsbyggnad för allmän underrätt.

I Arjeplog har domstolsförhandlingar hållits åtminstone från och med januari 1642.

1708 ny tingsstuga ska byggas, åtog sig klockaren Olof Lestadius, nyb Nils Pålsson, Michell andersson och Sjul Jacobsson att uppsätta till nästa år. Trol ting.

Sockenstämman 1823-03-29 § 8 meddelar oss att tinget hållits i skolegården men beslöts att gamla prästgården "hwarest altid förut de förre Häradshöfdingarne plägat förrätta tingen, till nästa höst undergå ordentlig reparation ..."

1824-04-17 § 6 s.68 KI:1 - "Då icke sällan händer, att Tingshusen, genom dess begagnande till annat ändamål, än till hvilket de egentligen böra tjena, komma i oordning, ansåg Socknemännen för nödwändigt, att desse hus emellan tingen tillslutas, men i händelse någon under tiden wille hålla Brölopp därstädes wore det honom ej otillåteligt, om han enligt 11 § af Sockenstämmo protcollet för 1823 i hyra erlägger 3 Rdr Rglds."

Tinget i Arjeplog i februari 1830 hölls i "... den til Tingshus begagnade gamla Prestgårdsbyggningen på Kyrkoplatsen".

Vid sockenstämman 18310828 § 3 ang föreskrift punkt 7: till tingshusens upplysning under marknaden skall 1/2 lispund? ljus presteras, nämligen 3 marker för fogdens rum, och 7 marker för domarens jämte tingssalen, samt 7 famnar ved till eldning. Dessa utbjudas på entreprenadauktion till minstbjudande. Den som åtager sig vedens anskaffande ska även dra försorg om att rummen är uppeldade när tingsherrskapet kommer. Ocvj den åtar sig ljusens anskaffande ska överlämna dem här till fogde och domare. Tingshusens skurning och klemning upplåtes även på e-auktion till minstbjudande. Till uppassare för fogde och häradshövding ska 4 s.k. skickare vara, två för vardera. de ska tjänstgöra turvis och få i arvode ur sockenkassan 2 rdr banco vardera.

Vid stämman 18450512 nämns att gamla tingshuset som ska rivas har en källarkammare, så nån sorts källare fanns.

År 1860 nämns tingshuset vara beläget på "Knabben". (AII:2, s.635)

===Arbetas in i annan artikel===
Inför tinget hölls en särskild gudstjänst för de tjänstgörande i domstolen, så kallad tingspredikan eller rättegångsgudstjänst. "I enlighet med 1686 års kyrkolag skulle varje verksamhetsår i tingsrätten inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler eller på tingsstället. Detta var obligatoriskt fram till 1990."

===Tingshus 1845===
Vid sockenstämman den 11 februari 1844 behandlades frågan om sockenmännen var hugade att uppföra "... en ny tingsbyggnad, bestående af sal och 2ne kamrar lämpligt stora ..." varpå stämman framhöll att det var "... af nöden påkallad ..." och skulle sättas upp så snart det var möjligt. Ett rum skulle vara till kronobefallningsman P Forsell till uppbördsrum. Detta hade föranletts av häradshövding Euréns begäran tidigare samma dag hos kyrkoherden att kalla till sockenstämma för att höra om sockenmännen själva inser och finner att "Tingshuset är förfallet och utruttnadt, så att det ej kan bebos". Någon ny byggnad hade ännu inte uppförts i februari 1845, men då köpte stämman den byggnad som vice pastor ulrik Sundelin ägt på Knabben för 200 rdr rgs och som tydligen då tänktes ingå i det nya tingshuset som skulle uppföras. (KI:2)

Sockenstämma 18450324: Sedan gamla tingshusbyggningen var, för sin bofällighet utdömd, och församlingens ledamöter å dennas ställe, redan upphandlat Hr Mag Sundelins, å Knabben, byggning, vilken dock för de få rum, densamma innehöll, skulle med en större sal tillsättas, företogs nu besiktning på nämnde gamla tingshusbyggnings innanreden, om tilläventyrs tak- och golvbrädor ej av förruttnelse voro så angripna, att desammakunde begagnas i den nya tingssalen som denna vår skulle upptimmras. Taket och golvet i salen jämte 2 par fönster och dörren därstädes, jämte rote ochj näver, samt alla murar skulle undantaagas och hela den övriga byggnaden på entreprenad försäljas till den mestbjudande. Ingen ville buda, försäljningen framsköts. Daniel Z åtog sig att för 2 rdr banko uppforsla 60 st stockar tre åsar och 2 bjälkar från drivhusviken till den nya inköpta tingsbyggningen.

Nu blir tingshuset på Knabben, tidigare i mer närhet till kyrkan. Sockenstämman 18450427 (KI:2, s.140) nämns att gamla tingshuset ska rivas, vilket gjordes av Emanuel Olofsson, johan johansson i racksund, Erik Vallström, Gustaf Granström och Carl Er. Burman. Tegel till murarna som fanns återanvändes till den nya byggnaden. För byggnationen av den nya tingssalen var Mattias Vallström i Båtsjaur byggmästare och erhöll som sådan 40 sk banco per dag och de övriga som var med i att upptimra och täcka nya tingssalen var förutom Mattias Vallström kronolänsman Fredrik Holmström, Erik Burman i Galtisjaur samt Johan Karlberg.

Den 31 maj 1896 nämns tingshuset vara i obrukbart skick på grund av det trasiga taket. Handlanden [[Jonas Edholm]] åtog sig då att för 35 kronor riva tingshusets gamla brädtak och ersätta det med ett nytt. Arbetet skulle vara klart senast den 20 juni. [Kommunalstämman 31 maj 1896 § 1] Edholm åtog sig även att försöka reparera de brister å murarna i tingshuset. [§ 4] Sockenstämman 1898-11-20 § 1 nämns att tingshuset har genom reparationer ställts i sådfant skicka tt det kan användas till sitt ändamål under närmaste framtid. "Som dock tingssalen är allt för otillräcklig och dessutom i sagde byggnad saknas beboeliga rum för domhafvanden, kronouppbördsman, åklagaren m.fl. [...] inses lätt behofvetaf ett nytt tidsenligare tingshus."

Den 23 mars 1900 noterades i Luleposten att tingshuset och häradshäktet i Arjeplog "... stå ännu utan stöttar ..." trots att de båda en längre tid varit fallfärdiga. Tingshuset revs 1903 för att ge plats ett åt ett nybyggt tingshus.

År 1901 hölls ting i tillfällig tingslokal i gamla skolhuset.

===Tingshus 1903===
Den 29 mars 1902 beslöt Arjeplogs kommunalstämma att nytt tingshus och häradshäkte skulle uppföras, emedan dessa var mer eller mindre fallfärdiga. Saknat såna lokaler (enligt Norrbottensposten 19020410)

I december 1902 annonserades om anbud där den minstfordrande skulle erbjudas bygga det nya tingshuset. Enligt ritningarna av samma år skulle tingshuset inrymma tingssal, brandsäker arkivlokal, fyra ytterligare rum i nedre våningen samt en sal och två större rum i övre våningen. Samma anbud avsåg även uppförandet av nytt häradshäkte. I annonsen i Norrbottens-Kuriren 1902-12-27 noteras att "Erforderligt virke, utstämpladt vid sjön Lulebotten, cirka 1,3 mil från kyrkoplatsen, tillhandahålles blifvande entreprenör fritt å rot: öfriga materialier skola af entreprenören själf anskaffas och bekostas." Det var socknens allmänningsdelägare som medgav att virket fick tas till de nya byggnaderna.

Den 15 januari 1903 antog kommunalstämman handl. Jonas Edholms anbud att för 20 000 kronor uppföra nytt tingshus och häradshäkte och "till byggnadskommitté utsågs kyrkoherden G. Calleberg; handl. E. Westermark och doktor R. Godenius med hemmansägaren C. F. Holmström i Bougt och skolmästaren P. Pettersson, som suppleanter. (Norrbottensposten 1903-02-02, s. 2)

Efter ritningar av byggmästare ''Felix'' Betalis Holmström (1856-1936) i Örnsköldsvik. Felix Holmström hade låtit uppföra åren 1900-1902 Arvidsjaurs kyrka och kom senare att vara byggmästare för Gideå kyrka.

===Tingsbacka===

Det gamla tingshuset revs och gav plats till den nya kommunalbygget [[Tingsbacka]].

Kronolänsman

2022-01-02T01:17:39Z

Rangius: /* Byalänsmän i Njarg lappby */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i ''Bukt'', Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
*åtm 1730 '''Johan Johansson''' i Kasker
*16??-1704 Johan Tomasson ?
*ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''' (omkr. 1685-1716) ?
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - ännu 1701 '''Anund Andersson''' i Mattejaur (Anund Anundson) (Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)!! 1702,03,04?
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
* (1800 gamla byal) '''Pål Jonsson'''
*åtm 1800 '''Per Nilsson Tjånk''' (1762-1823)
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
* åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Kronolänsman

2022-01-01T22:43:50Z

Rangius: /* Byalänsmän i Mahasvuome lappby */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i ''Bukt'', Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
*åtm 1730 '''Johan Johansson''' i Kasker
*16??-1704 Johan Tomasson ?
*ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''' (omkr. 1685-1716) ?
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - ännu 1701 '''Anund Andersson''' i Mattejaur (Anund Anundson) (Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)!! 1702,03,04?
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
* (1800 gamla byal) '''Pål Jonsson'''
*åtm 1800 '''Per Nilsson Tjånk''' (1762-1823)
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Kronolänsman

2022-01-01T21:52:39Z

Rangius: /* Byalänsmän i Mahasvuome lappby */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i ''Bukt'', Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
*åtm 1730 '''Johan Johansson''' i Kasker
*16??-1704 Johan Tomasson ?
*ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''' (omkr. 1685-1716) ?
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - ännu 1701 '''Anund Andersson''' i Mattejaur (Anund Anundson) (Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)!! 1702,03,04?
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
*åtm 1800 '''Per Nilsson Tjånk''' (1762-1823)
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Kronolänsman

2022-01-01T21:51:24Z

Rangius: /* Byalänsmän i Mahasvuome lappby */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i ''Bukt'', Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
*åtm 1730 '''Johan Johansson''' i Kasker
*16??-1704 Johan Tomasson ?
*ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''' (omkr. 1685-1716) ?
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - ännu 1701 '''Anund Andersson''' i Mattejaur (Anund Anundson) (Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)!! 1702,03,04?
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
*åtm 1800 '''Per Nilsson'''
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Kronolänsman

2022-01-01T21:08:40Z

Rangius: /* Byalänsmän i Luokta lappby */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i ''Bukt'', Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
*åtm 1730 '''Johan Johansson''' i Kasker
*16??-1704 Johan Tomasson ?
*ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''' (omkr. 1685-1716) ?
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - ännu 1701 '''Anund Andersson''' i Mattejaur (Anund Anundson) (Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)!! 1702,03,04?
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*åtm 1800 '''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Kronolänsman

2022-01-01T21:08:00Z

Rangius: /* Byalänsmän i Semisjaur lappby */

'''Kronolänsman''' var åren 1675-1918 en yrkestitel för en lokal statlig lägre tjänsteman med bland annat polisiära arbetsuppgifter. Förutom polisverksamhet ingick i kronolänsmannens arbetsuppgifter även skatteuppbörd och indrivning och han kunde även vara åklagare i vissa mål. Kronolänsmännen blev från och med 1918 [[landsfiskal]]er. Kronolänsmannens närmaste chef var kronofogden. Kronolänsman hade fjärdingsmän till sitt biträde. Det var en klar fördel om länsman kunde tala såväl svenska som samiska. Petrus Læstadius (1833 s 318): Arieplogs Socken har haft ganska stor olägenhet deraf, att de tvenne sednast ''tillförordnade'' Länsmännen icke kunnat Lappska och icke varit boende i Socknen."

===Kronolänsmän i Arjeplog===
*1734-???? '''Lars Læstander''', född 1701, död 1782. Nybyggare i [[Kasker]], Arjeplog.
*ca (1763) '''Olof Mårtensson''', född ca 1728, död 1786. Bonde i [[Sakkavare]], Arjeplog.
*1780-1793 '''Daniel Læstander''', född 1750, död 1795. Bonde i Kasker, Arjeplog.
* ca 1793- ca 1795 '''[[Carl Læstadius]]''', född 1746, död ####. Interimslänsman.
*1796-1808 '''Johan Olofsson Læstander''', född 1767, död 1830. Bonde i [[Bergnäsudden]], Arjeplog. Misskötte sin tjänst som länsman och avsattes därför år 1808.
*ca (1809?)-1824 '''Per Wallström''', född 1768, död 1827. Bonde i [[Loholm]], Arjeplog.
*1824-1830 '''Nils Westling''', (död 1830), var även länsman i Sorsele.
*1830-1833 '''Carl Stenman''', född 1805, död 1874. var även länsman i Sorsele. vice - blev sen länsman (kronobetjänt) i Degerfors, sist jaktuppsyningsman. Född i Rosvik, Piteå
*1833/-34-1836 '''Nils Ljung''', född 1807, död 1891. Vice kronolänsman. Avsattes 1836 på grund av fylleri så att han ej kunde sköta tjänsten.
*1836-1837 '''Alexander ''Julius'' Furtenbach''', född 1813, död 1873. T.f. kronolänsman.
*1837-1879 '''[[Fredrik Holmström]]''', född 1814, död 1917. Bonde i ''Bukt'', Arjeplog. Lämnade tjänsten i november 1879.
*1879-1881 '''Carl Gustaf Svenonius''', född 1847, död 1909. Tillträdde 1881 tjänsten som kronolänsman i Nederkalix.
*1881-1882 '''''Carl'' Jakob Hackzell''', född 1832, död 1882. Arrendator av [[Gustafsholm]] i Arjeplog.
*1883-1896 '''''Frans'' Wilhelm Bucht''', född 1855, död 1900. Arrendator av Gustafsholm i Arjeplog.
*1896-1910 '''[[Knut Ernst Winblad von Walter]]''', född 1862, död 1938. Han suspenderades på tre månader fr.o.m. 15 januari 1898 för försummelse av tjänsten, i synnerhet vad gällde den allmänna ordningens upprätthållande. Erhöll senare tjänst som landsfiskal i Älvsby distrikt.
*1910-1917 '''''Henrik'' Enevald Svenonius''', född 1884, död ????. Tillträdde år 1918 tjänsten som [[landsfiskal]] i Arjeplog och innehade den tjänsten fram till och med år 1947.

===Fjärdingsmän i Arjeplog===
* åtm 1835: '''Jakob Olofsson''' i Mullholm. /v192069.b450.s37/

==Byalänsman==
I varje lappby fanns en byalänsman tillsatt. Denne hade till uppgift bland annat att fördela skatten mellan samerna i lappbyn. Skatten skulle jämkas och fördelas vid dödsfall, flyttningar eller nedsatt skatteförmåga och den fördelades ofta efter vars och ens förmögenhet. Till sin hjälp hade byalänsman två lokala förtroendemän, vanligtvis utsedda nämndemän. I större lappbyar än de inom Arjeplog kunde upp till fyra förtroendemän vara utsedda. Andra uppgifter som dessa tillsammans hade var att ordna med ärenden till tinget, ordna med stämningar och få till stånd förlikningar. Den i lappbyn som samlade in skatterna för vidare befordring till fogden betitlades [[skickare]]. Det ålåg även länsmannen inom varje lappby att indriva de medel som åtgå till försörjning av byns fattiga.

OBS! Kolla upp: "Enligt Petrus Læstadius hade byalänmännen en laglig domarmakt och att samerna hade haft en byarätt som dock en häradsdomare i Arvidsjaur, från andra hälften av 1700-talet, lyckats lägga ned (Læstadius 1977a, s 346–347 och Læstadius 1977b, s 311)."

===Byalänsmän i Arjeplogs lappby===
*åtm 1667- ännu 1671 '''Lars Mickelsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Sjul Hansson'''
*åtm 1688-1700 '''Mårten Olofsson''' i Jutis
*1701-ännu 1711 '''Lars Nilsson''' i Kiorkiock (son Nils larsson)
*åtm. 1720 '''Anders Nilsson''' (1670-1751)
*åtm 1730 '''Johan Johansson''' i Kasker
*16??-1704 Johan Tomasson ?
*ca 1711-1716 '''Sakarias Johansson''' (omkr. 1685-1716) ?
*åtm 1759 '''Lars Læstander'''
*(1826-1834) '''Paulus Larsson Landström''' (1790-1863)
*'''Lars Persson''' (1799-1855)

===Byalänsmän i Luokta lappby===
* ????- ännu 1667 '''Anders Anundsson'''
*????- ännu 1671 '''Henrik Larsson'''
*åtm 1674- ännu 1682 '''Olof Larsson'''
*åtm 1688- ännu 1690 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1692 - ännu 1701 '''Anund Andersson''' i Mattejaur (Anund Anundson) (Olof Jakobsson i Luokta skattefri länsman 1701)!! 1702,03,04?
* åtm 1711- åtm 1730 '''Olof Bengtsson''' i Mattsjaur
*åtm 1759 '''Nils Bengtsson'''
*'''Enar Pålsson''' (1744-1820)
*åtm 1821-1831 '''Bengt Enarsson''' (1780-?) son t föreg., nämns som f.d. 1832
* åtm 1835 '''Paulus Jonsson'''
*åtm 1842- ännu 1846 '''Lars Andersson Snonk'''

===Byalänsmän i Mahasvuome lappby===
*åtm 1667- ännu 1688 '''Pål Larsson'''
*åtm 1690 -1703 '''Anders Olofsson''' i Saulochjockwari
* 1703/04? '''Anders Nilsson''' varit länsman men nu död
*åtm 1711 - åtm 1720 '''Anders Pålsson'''
*åtm 1730 '''Anders Persson''' i Solonåivi
*åtm 1759 '''Per Olofsson'''
*åtm 1830 '''Nils Nilsson'''
*1831- ännu 1831 '''Pål Persson Torfwo''' (bör vara Bäggo född 1805)
*åtm 1837 '''Paulus Larsson'''
*åtm 1837 '''Jon Larsson Skuorvo'''
*åtm 1841- ännu 1847 '''Anders Pålsson Rika''' (1800-1873)

===Byalänsmän i Njarg lappby===
*???? - ännu 1667 Han även 1671?? '''Sjul Larsson'''
*åtm 1671-1679 '''Sjul Persson'''
*1680 '''Jon Andersson'''
*1681-1700 '''Mårten Månsson''' Mårten Mårtensson
*ca 1702- ännu 1704 '''Enar Jonsson'''
*- vakant 1711
*åtm 1720 '''Anders Pålsson Tårnå'''
*åtm 1730 '''Enar Persson'''
*åtm 1759 '''Olof Jakobsson'''
*åtm 1830, nämns så även 1832 i en fordring, kan förstås vara f.d. '''Lars Persson'''
*1831- ännu 1831 '''Amul Larsson'''
*åtm 1842- ännu 1852 '''Lars Persson'''

===Byalänsmän i Semisjaur lappby===
*åtm 1667 - ännu 1671 '''Nils Andersson'''
*åtm 1674-1682 '''Pål Månsson'''
*åtm 1688-1700 '''Anders Olofsson'''
*1701- ännu 1704 '''Olof Andersson'''
* åtm 1711 '''Mårten Hansson'''
*åtm 1720- ännu 1730 '''Anders Hansson''' i Padoniunnes?
*åtm 1759 '''Pål Nilsson'''
*åtm 1800 '''Mårten Mårtensson'''
* åtm 1821 till åtm 1834 '''Nils Persson''' (död före feb 1839) och har barn
*åtm 1842 till ännu 1852 '''Gustaf Fjellman'''

Lista över Arjeplogs äldsta personer

2022-01-01T20:44:36Z

Rangius: /* Arjeplogsbor som blivit 100 år */

Den äldsta arjeplogsbon någonsin är [[Anna Modig]] som dog då hon var 105 år och 49 dagar. Den äldsta någonsin som fötts i Arjeplog men som var boende på annan ort vid dödstillfället är Ingeborg Westerlund i Sundbyberg som vid sin död den 18 juli 2012 var 106 år och 194 dagar.

I olika källor kan återfinns felaktiga åldersuppgifter. Ett exempel är att ###### nämns i dödboken ha varit 100 år vid sin död då han i själva verket var ### år. Ett annat är att ####### i flera dagstidningar 1903 nämns ha varit Sveriges äldsta levande person med sina då 104 år. Hon var i själva verket #### år och avled ######.

Den första i Arjeplog som uppnådde 100 år var Fredrik Holmström i Bukt. Den idag äldsta levande personen boende i Arjeplog är 100-åriga Nanna Lasko.

===Arjeplogsbor som blivit 100 år===
Personer i nedannämnda lista som ännu lever är markerade med gul bakgrundsfärg.
{| class="wikitable"
|+Lista över personer avlidna i Arjeplog och som blivit minst 100 år
|-
! Rank !! Namn !! Kön !! Född !! Död !! Ålder !! Anmärkning
|-
| 1
| ''Anna'' Matilda Modig
| K
| 6 augusti 1875
| 24 september 1980
| 105 år och 49 dagar
| Född Granström i Kasker.
|-
| 2 || ''Lars Erik'' Eriksson Steggo || M || 13 september 1894 || 13 oktober 1997 || 103 år och 30 dagar ||
|-
| 3 || Ella Maria Kuhmunen || K || 31 mars 1888 || 14 december 1990 || 102 år och 258 dagar || Född i Karesuando.
|-
| 4 || [[Fredrik Holmström]] || M || 10 september 1814 || 25 mars 1917 || 102 år och 197 dagar || Omnämns i källorna ibland felaktigt med födelsedatum 4 januari 1814.
|-
| 5 || Johan Henning Holmström || M || 12 maj 1884 || 7 november 1986 || 102 år och 179 dagar ||
|-
| 6 || ''Gerda'' Marie Berglund || K || 4 november 1899 || 18 april 2002 || 102 år och 165 dagar ||
|-
| style="background-color:yellow" | 7 || style="background-color:yellow" | ''Nanna'' Constancia Lasko || style="background-color:yellow" | K || style="background-color:yellow" | 14 augusti 1919 || style="background-color:yellow" | Lever ännu || style="background-color:yellow" | 102 år och 139 dagar || style="background-color:yellow" | (kollat till och med 31 dec 2021)
|-
| 8 || ''Nils'' Petter Landström || M || 27 maj 1880 || 10 september 1982 || 102 år och 106 dagar ||
|-
| 9 || ''Selma'' Viktoria Karlsson || K || 25 juli 1881 || 18 oktober 1983 || 102 år och 85 dagar ||
|-
| 10 || ''Artur'' Ingvald Forsmark || M || 23 oktober 1899 || 13 december 2001 || 102 år och 51 dagar ||
|-
| 11 || Albert Larsson || M || 31 oktober 1878 || 20 augusti 1980 || 101 år och 294 dagar || Född i Köping, Västmanland.
|-
| 12 || Abram Gustaf Westerlund || M || 8 januari 1855 || 22 juni 1956 || 101 år och 166 dagar ||
|-
| 13 || ''Jenny'' Vilhelmina Bremberg || K || 26 maj 1914 || 15 oktober 2015 || 101 år och 142 dagar ||
|-
| 14 || Selma Safira Törnqvist || K || 6 augusti 1904 || 8 oktober 2005 || 101 år och 63 dagar ||
|-
| 15 || Nils Petter Andersson || M || 26 augusti 1887 || 25 juni 1988 || 100 år och 304 dagar ||
|-
| 16 || ''Edit'' Regina Åberg || K || 14 juli 1906 || 7 januari 2007 || 100 år och 177 dagar ||
|-
| 17 || ''Märta'' Helena Linnea Sundgren || K || 18 augusti 1910 || 25 januari 2011 || 100 år och 160 dagar ||
|-
| 18 || Sigrid ''Margareta'' Laisfeldt || K || 20 maj 1921 || 22 oktober 2021 || 100 år och 155 dagar || Född i Roglösa, Östergötland.
|-
| 19 || Frans Jonsson || M || 13 februari 1904 || 12 mars 2004 || 100 år och 28 dagar ||
|-
| style="background-color:yellow" | 20 || style="background-color:yellow" | Johan ''Magnar'' Persson || style="background-color:yellow" | M || style="background-color:yellow" | 11 december 1921 || style="background-color:yellow" | Lever ännu || style="background-color:yellow" | 100 år och 20 dagar || style="background-color:yellow" | (kollat till och med 31 dec 2021)
|-
| 21 || ''Milly'' Irene Flinkfeldt || K || 29 augusti 1915 || 3 september 2015 || 100 år och 5 dagar ||
|}

===Personer födda i Arjeplog men som bott på annan ort som blivit 100 år===
{| class="wikitable"
|+Titel
|-
! Rank !! Namn !! Kön !! Född !! Död !! Ålder !! Anmärkning
|-
| 1
| Hulda ''Ingeborg'' Westerlund
| K
| 6 januari 1906
| 18 juli 2012
| 106 år och 194 dagar
| Född i Vaitoudden. Gift 1931 med Ludvig Westerlund och bosatt sedan 1949 i Sundbyberg.
|-
| # || Cell på rad 2 under rubrik 2 || Cell på rad 2 under rubrik 3 || Cell på rad 2 under rubrik 4 || Cell på rad 2 under rubrik 5 || Cell på rad 2 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| # || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 4 under rubrik 1 || Cell på rad 4 under rubrik 2 || Cell på rad 4 under rubrik 3 || Cell på rad 4 under rubrik 4 || Cell på rad 4 under rubrik 5 || Cell på rad 4 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|}

===Kronologisk lista över Arjeplogs äldsta levande invånare från år 1900===

På grund av att flera kyrkböcker förstördes då Arjeplogs prästgård brann ned år 1867 så är det inte möjligt att ge en till 100 procent säkerställd kronologisk lista över Arjeplogs äldsta invånare för tiden innan februari 1900.
Den första i listan nedan, Karl Zakrisson i Svannäs, var född år 1812, men då vi inte vet vilket datum han föddes så går det inte att avgöra om han eller Anna Kajsa Burman i Slagnäs var den äldsta personen i Arjeplogs kommun då Anna Kajsa Burman avled vid 87 års ålder den 1 februari 1900. Anna Kajsa Burman var född i Norsjö kommun 9 augusti 1812. År 1899 avled två personer födda 1811, Elsa Mårtensdotter i Luokta och Margreta Larsdotter i Västerfjäll. Men då båda har okända födelsedatum vet vi inte vem av dessa som dessförinnan var den äldsta personen inom Arjeplog.

Den 1 februari 1900 avled Anna Kajsa Burman i Slagnäs som då var 87 år. Hon var född 9 augusti 1812 i Hemmingen i Norsjö och kan ha varit den äldsta personen i Arjeplog vid sin död. Karl Zakrisson i Svannäs var också han född 1812, men då vi inte vet vilket datum han föddes så kan vi inte med säkerhet säga om han var äldre eller yngre än Anna Kajsa Burman.

1860:
* Sofia Persdotter Holmström, Gustafsholm, född 17731130, död 18651206 (av hög ålder) ogift. 92 år
* Nils Larsson Jåll, Född 1775 (döpt 19/1) i Arvidsjaur. Gift och bosatt på Krutaholm. Död 92 år, 1867-05-28 (av hög ålderdom). I dödboken står han angiven ha varit 100 år. Fattiga villkor.
* Elsa Månsdotter, Arjeplog by. Född 17750824. Död 18711208 Arjeplog. 96 år
* Inga Larsdotter, Mavasvuome. Född 1785. Död 1873-02-26 (uppges vara 87 år)
* Marget Persdotter, Mavasvuome. Född 1790 (härkomst?). Död 1873-09-01. 83 år
* (ev. Brita Enarsdotter, Njarg 83 år. Född 1791. Död 1874-04-20) Kolla härkomst.
* Inga Bursk, 85 år. Född 1791. Död 1876-03-11. Härkomst?
* Anna Kajsa Johansdotter, Mullholm, född 1793, död 1878-09-23, 85 år.
* Anna Brita Mårtensdotter Læstander, gift Flinkfeldt, född 1794, död 1884-06-16. Slagnäs. 90 år
* Gunna Persdotter, f 1799, d. 18841026, 85 år
* Lars Persson Lässik, f. 1800, död 18900218, 90 år Njarg, sista tiden i Sakkavare
* Maria Kristina Karlsdotter, gift Læstander, född 18020914 Arv, död 18901228. Långviken
* Lars Andersson Snonk, Mavas, f. 1803, död 18920110, 90 år
* Eva! Katarina Holmström, f. Granström, 90 år, född 1804, död 18940318 Kurrokvejk. ålderdomssvaghet.
* Eva Stina Vesterlund, f. 1806, Laisvik, död 18970101
* Anders Jonson, Björkliden f.1809, död 18990120

{| class="wikitable"
|+Titel
|-
! Period !! Namn !! Kön !! Född !! Död !! Ålder som äldst !! Anmärkning
|-
| ? - 5 mars 1765
| Olof Læstander
| M
| 4 april 1672
| 5 mars 1765
| 92 år och ### dagar
| Födelsebok saknas och födelseår och -datum kan därför ej verifieras. Olof Læstander var verksam som klockare i Arjeplogs församling och bodde på kyrkbordet i dagens Arjeplogs samhälle.
|-
| # || Cell på rad 2 under rubrik 2 || Cell på rad 2 under rubrik 3 || Cell på rad 2 under rubrik 4 || Cell på rad 2 under rubrik 5 || Cell på rad 2 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| # || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 4 under rubrik 1 || Cell på rad 4 under rubrik 2 || Cell på rad 4 under rubrik 3 || Cell på rad 4 under rubrik 4 || Cell på rad 4 under rubrik 5 || Cell på rad 4 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|-
| Cell på rad 3 under rubrik 1 || Cell på rad 3 under rubrik 2 || Cell på rad 3 under rubrik 3 || Cell på rad 3 under rubrik 4 || Cell på rad 3 under rubrik 5 || Cell på rad 3 under rubrik 6 || Cell på rad 2 under rubrik 6
|}

Bensinstation

2021-12-29T22:00:40Z

Rangius: /* Texaco */

'''Bensinstation''' eller mack, är en anläggning där fordonsbränsle säljs.

===Bensinstationer i Arjeplog===
===='''Shell'''====
År 1912 bildades oljebolaget '''Svensk-Engelska Mineralolje AB''' (SEMO). År 1939 ändrades namnet till AB Svenska Shell.

År 1930 hade Per August Forsenberg på sin tomt (nr 4 i kv nr 1) nedlagt en underjordisk cistern av järnplåt med pump av system Mack för förvaring av bensin. Cisternen rymde 2 000 liter. För bensinen stod Svensk-Engelska Mineralolje Aktiebolaget i Örnsköldsvik. [Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, volym AI:3, prot. 1930-06-19] SEMO

Ytterligare en bensinpump från nämnda bolag fanns 1930 på den Edholmska tomten i Arjeplogs kyrkostad (nr 1 i kv 1).

Ingemar Lundström hade Shellmacken.

Sven Westerlund på Kyrkholmen - var väl Shell?

===='''Gulf'''====
'''AB Nafta Syndikat''' uppköptes 1937 av amerikanska '''Gulf Oil Corporation'''.

År 1931 hade AB Nafta Syndikat i Stockholm en pump på kaféägaren Ludvig Hellanders tomt (tomt 4 i kv 1). Cisternen rymde 3 000 liter bensin. Pumpen var av märket Vici.

Kyrkholmen?

Öberget: Gunnar Fjellström (som även hade Öberga Färg & Tapet).

===='''Esso'''====
År 1896 bildades '''Krooks Petroleum och Olje AB''' som efter sammanslagningar år 1934 bytte namn till '''Svenska Petroleum AB Standard'''. Varumärket Esso började användas i slutet av 1930-talet och 1951 ändrades namnet till '''Svenska Esso AB'''.

Sommaren 1931 besiktigades en underjordisk cistern och pump från Krooks Petroleum och Olje AB i Stockholm som låg i Radnejaur (på Frans Oskar Flinkfelts hemman, Radnejaur 1). Cisternen rymde 3 000 liter bensin och pumpen var av märket Swift. [Besiktningsprotokoll i Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, vol. A I:4]

===='''Texaco'''====
The Texas Company AB i Stockholm hade 1931 en cistern med pump på gästgivaren Gustav Viktor Lundmark i Jäkkvik hemman. Cisternen rymde 2 000 kg bensin. Pumpen var av märket Tor. [Besiktningsprotokoll i Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, vol. A I:4]

År 1933 besiktigades en cistern och pump tillhörande The Texas Company AB i Stockholm som låg på handlanden Alfred Backlunds tom (tomt 1 i kv. 27). Cisternen rymde 4 000 kilo bensin. Pump- och mätanordningen var av märket Vici. [Besiktningsprotokoll i Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, vol. A I:5]

Före 1967 '''Caltex''', öppnade i Arjeplog 3 juli 1962 kl 11.00. [NV 2 juli 1962] Ägare var Torsten Marklund och macken var först belägen på Strömvägen. Telefonnummer var då 235. I reklamen från 1962 nämns att köpare erbjöds tre procent återbäring vid kontantköp av driv- och smörjmedel, fotogen, kylarvätska, smörjning och tvättning samt vissa biltillbehör.

Stationen bar först namnet Caltex och från 1967 Texaco. Caltex var ett amerikanskt oljebolag som fanns i Sverige från 1947. År 1967 genomfördes ett namnbyte till Texaco. Bland bilmekanikerna på Caltex i Arjeplog kan nämnas Hans Norberg. En ny Texacostation kom att uppföras invid den nyanlagda Silvervägen på 1970-talet. Stationen såldes 1980 till OK.

===='''BP'''====
Lambert Munther och Sten Nilsson hade det tillsammans. '
Rune Jonsson: Hade inte Munther och Sten Nilsson BP tillsammans. Där var jag med om att tanka för 2 kr, för 47 år sedan! Jag hade en kompis som efter dansen på FH ville ha skjuts hem men jag hade nästan tom tank. Han sökte i alla fickor och fick ihop fem kronor. Man kunde ringa på en klocka vid BP så kom Sten och tog tre kr i nattpassning. Det var redan en bil där och tankade så kompisen räknade med att slippa betala de tre kronorna. Han steg ur och sa: "För fem kronor" och räckte Sten näven med småslantar. "Det blir för två kr det" svarade Sten. Vi fick 2,5 liter i alla fall så bensinen räckte tillbaka till plassn.

Bernt Jonasson från Mullbacken jobbade där.

Alvar Sundberg drev BP ca 1960.

===='''Nynäs'''====
Torsten Westerlund

===='''IC'''====
Fanns i Arjeplog 1965-1967 och sköttes av Ragnvald Fjällman. Kooperativ bilvårdsanläggning.
IC byggde sen där Gulf var.
IC alltså busstation var Ivan Widman (ev. bensinpump?),

/I byggnaden vid Gustav Nilssons hotell, en ladugård. Sen garage. Sen Torsten Marklund. IC. Verkstad i längen längst till vänster. Café i mitten och till höger ser jag inte vad jag skrivit.. Hyuset stod ca 20-30 meter mot Skotjärn. området blev träbgre då Andén byggd, elektriska degerfalk köpt sen.

===='''OK'''====
I mars 1981 invigdes OK serviceanläggning i Arjeplog, beläget i Texacos före detta lokaler i korsningen Silvervägen-Lappvallsvägen.

---------

Ni minns väl det fantastiska joursystemet där de stängda mackarna hänvisade till den mack som höll helgöppet.

Bensinstation

2021-12-29T20:05:31Z

Rangius: /* Texaco */

'''Bensinstation''' eller mack, är en anläggning där fordonsbränsle säljs.

===Bensinstationer i Arjeplog===
===='''Shell'''====
År 1912 bildades oljebolaget '''Svensk-Engelska Mineralolje AB''' (SEMO). År 1939 ändrades namnet till AB Svenska Shell.

År 1930 hade Per August Forsenberg på sin tomt (nr 4 i kv nr 1) nedlagt en underjordisk cistern av järnplåt med pump av system Mack för förvaring av bensin. Cisternen rymde 2 000 liter. För bensinen stod Svensk-Engelska Mineralolje Aktiebolaget i Örnsköldsvik. [Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, volym AI:3, prot. 1930-06-19] SEMO

Ytterligare en bensinpump från nämnda bolag fanns 1930 på den Edholmska tomten i Arjeplogs kyrkostad (nr 1 i kv 1).

Ingemar Lundström hade Shellmacken.

Sven Westerlund på Kyrkholmen - var väl Shell?

===='''Gulf'''====
'''AB Nafta Syndikat''' uppköptes 1937 av amerikanska '''Gulf Oil Corporation'''.

År 1931 hade AB Nafta Syndikat i Stockholm en pump på kaféägaren Ludvig Hellanders tomt (tomt 4 i kv 1). Cisternen rymde 3 000 liter bensin. Pumpen var av märket Vici.

Kyrkholmen?

Öberget: Gunnar Fjellström (som även hade Öberga Färg & Tapet).

===='''Esso'''====
År 1896 bildades '''Krooks Petroleum och Olje AB''' som efter sammanslagningar år 1934 bytte namn till '''Svenska Petroleum AB Standard'''. Varumärket Esso började användas i slutet av 1930-talet och 1951 ändrades namnet till '''Svenska Esso AB'''.

Sommaren 1931 besiktigades en underjordisk cistern och pump från Krooks Petroleum och Olje AB i Stockholm som låg i Radnejaur (på Frans Oskar Flinkfelts hemman, Radnejaur 1). Cisternen rymde 3 000 liter bensin och pumpen var av märket Swift. [Besiktningsprotokoll i Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, vol. A I:4]

===='''Texaco'''====
The Texas Company AB i Stockholm hade 1931 en cistern med pump på gästgivaren Gustav Viktor Lundmark i Jäkkvik hemman. Cisternen rymde 2 000 kg bensin. Pumpen var av märket Tor. [Besiktningsprotokoll i Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, vol. A I:4]

Före 1967 '''Caltex''', öppnade i Arjeplog 3 juli 1962 kl 11.00. [NV 2 juli 1962] Ägare var Torsten Marklund och macken var först belägen på Strömvägen. Telefonnummer var då 235. I reklamen från 1962 nämns att köpare erbjöds tre procent återbäring vid kontantköp av driv- och smörjmedel, fotogen, kylarvätska, smörjning och tvättning samt vissa biltillbehör.

Stationen bar först namnet Caltex och från 1967 Texaco. Caltex var ett amerikanskt oljebolag som fanns i Sverige från 1947. År 1967 genomfördes ett namnbyte till Texaco. Bland bilmekanikerna på Caltex i Arjeplog kan nämnas Hans Norberg. En ny Texacostation kom att uppföras invid den nyanlagda Silvervägen på 1970-talet. Stationen såldes 1980 till OK.

===='''BP'''====
Lambert Munther och Sten Nilsson hade det tillsammans. '
Rune Jonsson: Hade inte Munther och Sten Nilsson BP tillsammans. Där var jag med om att tanka för 2 kr, för 47 år sedan! Jag hade en kompis som efter dansen på FH ville ha skjuts hem men jag hade nästan tom tank. Han sökte i alla fickor och fick ihop fem kronor. Man kunde ringa på en klocka vid BP så kom Sten och tog tre kr i nattpassning. Det var redan en bil där och tankade så kompisen räknade med att slippa betala de tre kronorna. Han steg ur och sa: "För fem kronor" och räckte Sten näven med småslantar. "Det blir för två kr det" svarade Sten. Vi fick 2,5 liter i alla fall så bensinen räckte tillbaka till plassn.

Bernt Jonasson från Mullbacken jobbade där.

Alvar Sundberg drev BP ca 1960.

===='''Nynäs'''====
Torsten Westerlund

===='''IC'''====
Fanns i Arjeplog 1965-1967 och sköttes av Ragnvald Fjällman. Kooperativ bilvårdsanläggning.
IC byggde sen där Gulf var.
IC alltså busstation var Ivan Widman (ev. bensinpump?),

/I byggnaden vid Gustav Nilssons hotell, en ladugård. Sen garage. Sen Torsten Marklund. IC. Verkstad i längen längst till vänster. Café i mitten och till höger ser jag inte vad jag skrivit.. Hyuset stod ca 20-30 meter mot Skotjärn. området blev träbgre då Andén byggd, elektriska degerfalk köpt sen.

===='''OK'''====
I mars 1981 invigdes OK serviceanläggning i Arjeplog, beläget i Texacos före detta lokaler i korsningen Silvervägen-Lappvallsvägen.

---------

Ni minns väl det fantastiska joursystemet där de stängda mackarna hänvisade till den mack som höll helgöppet.

Äldreboende

2021-12-29T19:28:09Z

Rangius: /* Vaukagården */

'''Äldreboende''', tidigare '''ålderdomshem''', är en boendeform för äldre personer som inte klarar av att bo på egen hand.

===Ålderdomshemmet för lappar===
Ålderdomshemmet på Kraja invigdes 1913-04-12 och från början vårdades åtta personer där.

===Vaukagården===
Från början kallad Arjeplogs svenska ålderdomshem.
År 1931 var Josefina Andersson föreståndarinna.

Bensinstation

2021-12-29T19:23:23Z

Rangius: /* Gulf */

'''Bensinstation''' eller mack, är en anläggning där fordonsbränsle säljs.

===Bensinstationer i Arjeplog===
===='''Shell'''====
År 1912 bildades oljebolaget '''Svensk-Engelska Mineralolje AB''' (SEMO). År 1939 ändrades namnet till AB Svenska Shell.

År 1930 hade Per August Forsenberg på sin tomt (nr 4 i kv nr 1) nedlagt en underjordisk cistern av järnplåt med pump av system Mack för förvaring av bensin. Cisternen rymde 2 000 liter. För bensinen stod Svensk-Engelska Mineralolje Aktiebolaget i Örnsköldsvik. [Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, volym AI:3, prot. 1930-06-19] SEMO

Ytterligare en bensinpump från nämnda bolag fanns 1930 på den Edholmska tomten i Arjeplogs kyrkostad (nr 1 i kv 1).

Ingemar Lundström hade Shellmacken.

Sven Westerlund på Kyrkholmen - var väl Shell?

===='''Gulf'''====
'''AB Nafta Syndikat''' uppköptes 1937 av amerikanska '''Gulf Oil Corporation'''.

År 1931 hade AB Nafta Syndikat i Stockholm en pump på kaféägaren Ludvig Hellanders tomt (tomt 4 i kv 1). Cisternen rymde 3 000 liter bensin. Pumpen var av märket Vici.

Kyrkholmen?

Öberget: Gunnar Fjellström (som även hade Öberga Färg & Tapet).

===='''Esso'''====
År 1896 bildades '''Krooks Petroleum och Olje AB''' som efter sammanslagningar år 1934 bytte namn till '''Svenska Petroleum AB Standard'''. Varumärket Esso började användas i slutet av 1930-talet och 1951 ändrades namnet till '''Svenska Esso AB'''.

Sommaren 1931 besiktigades en underjordisk cistern och pump från Krooks Petroleum och Olje AB i Stockholm som låg i Radnejaur (på Frans Oskar Flinkfelts hemman, Radnejaur 1). Cisternen rymde 3 000 liter bensin och pumpen var av märket Swift. [Besiktningsprotokoll i Landsfiskalens i Arjeplog distrikts arkiv, vol. A I:4]

===='''Texaco'''====
Före 1967 '''Caltex''', öppnade i Arjeplog 3 juli 1962 kl 11.00. [NV 2 juli 1962] Ägare var Torsten Marklund och macken var först belägen på Strömvägen. Telefonnummer var då 235. I reklamen från 1962 nämns att köpare erbjöds tre procent återbäring vid kontantköp av driv- och smörjmedel, fotogen, kylarvätska, smörjning och tvättning samt vissa biltillbehör.

Stationen bar först namnet Caltex och från 1967 Texaco. Caltex var ett amerikanskt oljebolag som fanns i Sverige från 1947. År 1967 genomfördes ett namnbyte till Texaco. Bland bilmekanikerna på Caltex i Arjeplog kan nämnas Hans Norberg. En ny Texacostation kom att uppföras invid den nyanlagda Silvervägen på 1970-talet. Stationen såldes 1980 till OK.

===='''BP'''====
Lambert Munther och Sten Nilsson hade det tillsammans. '
Rune Jonsson: Hade inte Munther och Sten Nilsson BP tillsammans. Där var jag med om att tanka för 2 kr, för 47 år sedan! Jag hade en kompis som efter dansen på FH ville ha skjuts hem men jag hade nästan tom tank. Han sökte i alla fickor och fick ihop fem kronor. Man kunde ringa på en klocka vid BP så kom Sten och tog tre kr i nattpassning. Det var redan en bil där och tankade så kompisen räknade med att slippa betala de tre kronorna. Han steg ur och sa: "För fem kronor" och räckte Sten näven med småslantar. "Det blir för två kr det" svarade Sten. Vi fick 2,5 liter i alla fall så bensinen räckte tillbaka till plassn.

Bernt Jonasson från Mullbacken jobbade där.

Alvar Sundberg drev BP ca 1960.

===='''Nynäs'''====
Torsten Westerlund

===='''IC'''====
Fanns i Arjeplog 1965-1967 och sköttes av Ragnvald Fjällman. Kooperativ bilvårdsanläggning.
IC byggde sen där Gulf var.
IC alltså busstation var Ivan Widman (ev. bensinpump?),

/I byggnaden vid Gustav Nilssons hotell, en ladugård. Sen garage. Sen Torsten Marklund. IC. Verkstad i längen längst till vänster. Café i mitten och till höger ser jag inte vad jag skrivit.. Hyuset stod ca 20-30 meter mot Skotjärn. området blev träbgre då Andén byggd, elektriska degerfalk köpt sen.

===='''OK'''====
I mars 1981 invigdes OK serviceanläggning i Arjeplog, beläget i Texacos före detta lokaler i korsningen Silvervägen-Lappvallsvägen.

---------

Ni minns väl det fantastiska joursystemet där de stängda mackarna hänvisade till den mack som höll helgöppet.